AAIC 2025: Vad är nytt inom Alzheimersforskning?

Varför konferenser som AAIC är viktiga

AAIC är världens största möte med fokus på Alzheimers och demensforskning. Det samlar forskare, läkare och vårdpersonal från hela världen för att presentera nya fynd, diskutera utmaningar och samarbeta kring lösningar. För oss på REAL AD-teamet är det också ett tillfälle att dela våra egna resultat, hålla oss uppdaterade om de senaste framstegen och knyta kontakter med andra forskare. Detta hjälper oss att ligga i framkant inom Alzheimersforskning.

Teknologi och demens: ett växande fokus

På förkonferensen Technology and Dementia låg fokus på hur teknologi, och mer specifikt digitala verktyg, blir en allt större del av demensvård och forskning. Några exempel:

• Fjärrbaserade kognitiva tester blir allt mer pålitliga och känsliga för tidiga förändringar i minne och tänkande, särskilt hos personer med tidig Alzheimers.
• Bärbara enheter och sensorer i hemmiljö testas för att övervaka hälsa och säkerhet hemma, även nattetid. Detta kan hjälpa personer med demens att bo tryggt hemma under längre tid.
• Artificiell intelligens (AI) utvecklas som använder rösten som ett fönster till hjärnhälsa. Genom att analysera talmönster och subtila förändringar i sättet människor talar, syftar dessa verktyg till att upptäcka tidiga tecken på demens innan mer uppenbara symptom syns.
• Ett projekt kombinerade till och med konst, gemenskap och AI: Synthetic Memories låter människor beskriva sina tidigaste minnen, som sedan återskapas med artificiell intelligens. Läs mer här: https://www.syntheticmemories.net/

Blodbaserade biomarkörer: närmare klinisk praxis

Ett av de mest diskuterade ämnena i år var framstegen med blodbaserade biomarkörer för Alzheimers sjukdom. Dessa enkla blodprov kan upptäcka tecken på sjukdomen innan symptom uppträder. Denna typ av mätning ingår också i REAL AD-studien (Steg 3).

• Markören p-tau217 fortsätter att visa starka resultat för tidig identifiering av Alzheimers och förutsägelse av sjukdomsutveckling över tid. Den är en viktig markör i många (stora) studier, inklusive REAL AD.
• Flera forskargrupper utforskar fjärrbaserade blodprov, där deltagare själva tar prover hemma, till exempel genom ett fingerstick och placering av bloddroppar på ett särskilt kort som skapar ett så kallat dried blood spot. Nya resultat visar att metoden blir allt mer noggrann och praktisk. Det kan bidra till att minska belastningen på vården och möjliggöra direkt transport av prover till laboratorier.
• Uppmuntrande nog diskuterades mycket hur dessa tester kan användas i vardaglig vård i framtiden, understödda av de första forskningsbaserade studieresultaten om implementering i primärvården. Det är viktigt att dessa fortsätter studeras, testas noggrant och utvärderas i verkliga förhållanden. Det är precis därför studier som REAL AD är så värdefulla.
• En studie från Lunds universitet visade att minneskliniksläkare upplevde det som betydligt mer hjälpsamt att använda blodbaserade biomarkörer vid diagnos. Användningen ökade även diagnostisk säkerhet och noggrannhet.

Fjärrbaserad kognitiv testning

Digitala verktyg utvecklas även inom kognitiva bedömningar.

• Flera studier visade att fjärrbaserade, digitala minnes- och tänketester kan upptäcka tidiga förändringar, även när de utförs utan övervakning hemma. Till exempel presenterade våra samarbetspartners från neotiv återigen lovande resultat, tillsammans med andra forskargrupper med egna testmetoder.
• Första resultaten från REMOTE-AD arbetsgruppen (Remote Digital Assessment and Monitoring) presenterades också. Läs mer om gruppen här: https://remote-ad.org/
• Ytterligare validering behövs dock fortfarande. Forskare arbetar för att förstå hur dessa nya digitala tester förhåller sig till gold-standard-mått. Fokus ligger också på hur vardagliga faktorer, såsom distraktioner i hemmiljön, kan påverka resultaten – och hur dessa påverkan kan beaktas i testprocessen.
• En viktig framtida utmaning är att säkerställa att vårdinstitutioner inte bara börjar använda dessa verktyg, utan också fortsätter använda dem konsekvent över tid. Flera sessioner lyfte denna utmaning och diskuterade vilka åtgärder som fortfarande behövs för att öka användningen av digitala kognitiva verktyg i klinisk praxis.

Kön, kultur och globala perspektiv

Flera sessioner tog ett steg bortom biologin och utforskade hur kön, kultur och stigma påverkar demensdiagnos och vård. I vissa kulturer är demens fortfarande missförstått eller dolt, vilket leder till förseningar i vård. Till exempel arbetar forskare i Afrika nära religiösa och samhällsledare för att förbättra allmänhetens förståelse och deltagande i studier.

Våra egna bidrag

Vi är stolta över att vårt REAL AD-team också bidrog till konferensen! Posters från Iris Bosch (project manager) och Laura Stankeviciute (post-doc) presenterades och visade delar av vårt pågående arbete.

• Iris presenterade postern “From Zero to 6,000 in Nine Months”, som visade hur REAL AD-studien framgångsrikt rekryterade över 6 000 deltagare på kort tid. Bland de ämnen som postern tog upp fanns strategier för bred räckvidd via annonsering och media, flerspråkigt material, fördelarna med en helt fjärrbaserad studiedesign för skalbarhet samt insatser för att förbättra representationen genom att nå både urbana och rurala samhällen, inklusive partnerskap med lokala Hälsoguider för att nå underrepresenterade områden med lägre socioekonomisk status. Postern tog också upp utmaningar som deltagaravhopp och åtgärder för att stödja fortsatt engagemang. Det fanns stort intresse för postern med stimulerande diskussioner kring studiens tillvägagångssätt och lärdomar.

• Laura presenterade en poster som visade hur personers egna bedömningar av sömnkvalitet relaterar till deras tänkande och vissa Alzheimers-markörer i blodet, baserat på REAL AD-data. Personer som rapporterade sämre sömn och tog längre tid på sig att somna presterade sämre på Neotiv digitala minnes- och tänketester. Sämre sömneffektivitet kopplades också till högre blodnivåer av proteiner associerade med hjärnförändringar vid Alzheimers och andra tillstånd. Studien fann också skillnader mellan män och kvinnor; reducerad sömneffektivitet påverkade tänkande mer hos kvinnor, medan sämre sömnkvalitet hos män var starkare kopplad till högre p-tau217-nivåer. Resultaten tyder på att störd sömn kan påverka både hjärnhälsa och minne, och att effekterna kan skilja sig mellan könen, vilket understryker vikten av god sömn för hälsosamt åldrande och minskad risk för Alzheimers.

Slutord

AAIC 2025 visade att framtidens Alzheimersforskning blir alltmer digital, global och inkluderande. Oavsett om det gäller ett enkelt blodprov hemma, ett AI-verktyg som hjälper läkare upptäcka tidiga symptom, eller bärbara enheter som stödjer säkerhet, erbjuder nya innovationer hopp om tidigare upptäckt och mer personlig vård.

Vi är djupt tacksamma för ert fortsatta deltagande i vår forskning. Tillsammans är vi en del av något mycket större och formar framtidens Alzheimersvård och förståelse.