(Fjärrstyrd) Digital kognitiv testning: Mäta hjärnhälsa oavsett plats
6 augusti 2025
Vad är fjärrbaserad kognitiv testning?
Fjärrbaserad digital kognitiv testning avser bedömningar av minne, uppmärksamhet, bearbetningshastighet och andra kognitiva förmågor som kan genomföras på dator, surfplatta eller smartphone, utan att behöva besöka en klinik. Grundidén är densamma som vid traditionella neuropsykologiska tester med ”papper och penna”, men här sker testningen digitalt. Uppgifterna kan utföras självständigt, ofta hemma, när som helst under dagen, med deltagarens egna enhet.
Digitala kognitiva bedömningar omfattar ett brett spektrum av verktyg, från korta reaktionstidsövningar till mer komplexa minnesuppgifter. Många av dessa verktyg har validerats mot etablerade kliniska tester. Vissa är anpassningar av befintliga mått, medan andra är nydesignade för att utnyttja digitala funktioner såsom exakt tidsmätning, automatiserad poängsättning och adaptiv svårighetsgrad. Variationerna och utvecklingen av dessa verktyg illustreras i Venn-diagrammet nedan från en nyligen publicerad översikt av Polk et al. (2025, npj Digit. Med.), som kategoriserar digitala kognitiva bedömningar baserat på vilken typ av kognitiva mått de kvantifierar.
Varför är dessa tester viktiga?
Vid Alzheimers sjukdom (AD) börjar förändringar i hjärnan, såsom sjukdomsspecifik ansamling av proteiner (amyloid-β-plack och tau-trassel), flera år eller till och med decennier innan demenssymtom uppträder. Denna period kallas den prekliniska fasen av AD och erbjuder ett viktigt fönster för sjukdomsövervakning och interventioner som kan bromsa eller förebygga sjukdomens utveckling (2). Traditionella neuropsykologiska tester som genomförs på klinik har dock flera begränsningar som hindrar att de används brett och testas frekvent i denna prekliniska fas.
- Mer frekvent, flexibel och känslig
Fjärrbaserade digitala tester kan upprepas regelbundet (dagligen, veckovis eller månadsvis), vilket gör det möjligt för forskare och kliniker att följa gradvisa förändringar över tid. Den högre “samplingsfrekvensen” förbättrar mätningens tillförlitlighet och hjälper till att upptäcka små förändringar som annars kan missas vid ett enstaka klinikbesök. Studier har till exempel visat att högfrekvent hembaserad testning kan avslöja inlärningskurvor, dags-till-dags-variationer och till och med effekter av tid på dagen på prestationen (2,3). - Bekvämlighet och skalbarhet
Fjärrbaserad digital testning eliminerar behovet av resor, schemaläggning och väntetider på kliniken. Detta är särskilt värdefullt för personer i glesbygdsområden, personer med rörelsebegränsningar eller vid storskaliga forskningsinsatser. Det minskar också belastningen på vårdinrättningar genom att frigöra personalens tid, kliniklokaler och andra resurser som annars skulle krävas för traditionell pappersbaserad testning. - Potential för tidig intervention
När de första behandlingarna gradvis blir tillgängliga globalt kommer pålitliga och lättillgängliga verktyg för att upptäcka och övervaka de tidigaste kognitiva förändringarna vara avgörande. Eftersom nuvarande behandlingar, såsom Lecanemab och Donanemab (se våra övriga artiklar om Lecanemab här och Donanemab här), specifikt rekommenderas för tidig AD är det viktigt att identifiera dessa initiala förändringar så tidigt som möjligt.
Styrkor och utmaningar med fjärrbaserad digital kognitive testning
Styrkor:
- Precision: Digitala verktyg kan mäta reaktionstider mycket noggrant och automatiskt poängsätta resultaten.
- Relevans för vardagen: Testning hemma kan visa hur de kognitiva förmågorna fungerar i vardagen och kan undvika det så kallade “vitrockseffekten”, där personer känner sig nervösa eller presterar annorlunda på klinik.
- Anpassningsbara tester: Systemet kan skapa nya versioner av samma test så att deltagare inte förbättras enbart för att de har övat tidigare.
Utmaningar:
- Att hålla deltagare engagerade: Det kan vara svårt att motivera deltagare under längre perioder, och vissa kan sluta eller hoppa över tester.
- Testmiljö: Bakgrundsljud, störningar eller dålig belysning hemma kan påverka resultaten.
- Tekniktillgång och färdigheter: Vissa personer, särskilt äldre eller de som bor i avlägsna områden, kanske inte har rätt enheter, internetuppkoppling eller tillräcklig vana vid teknik.
Exempel från REAL AD-studien
I REAL-AD-studien använder vi två kompletterande plattformar:
- Neotiv — Fokuserar på ett specifikt kognitivt område (episodiskt minne – förmågan att minnas specifika händelser från sitt eget liv) och är utformat för att aktivera hjärnområden som påverkas tidigt vid AD, såsom mediala tinningloben. Uppgifterna är korta, upprepningsbara och optimerade för att upptäcka subtila minnesförändringar över tid. Neotiv har använts både inom forskning och vård, till exempel i Tyskland, där det är tillgängligt för läkare som en del av en klinisk utredning.
- Cognitron — Erbjuder ett bredare utbud av kognitiva uppgifter, inklusive uppmärksamhet, resonemang och minne, och liknar traditionella neuropsykologiska batterier men är optimerat för online-användning. Cognitron har använts i stora studier såsom UK Biobank, där hundratusentals deltagare har testats.
Båda plattformarna har genomgått omfattande validering i forskningskohorter, inklusive biomarkördefinierade prekliniska AD-populationer, och deras prestation har kopplats till etablerade kognitiva sammansatta mått som utförs på plats samt till mått på amyloid- och tau-belastning.
Framåt
Fjärrbaserad kognitiv testning går från konceptbevis till praktisk tillämpning. Den senaste forskningen visar att den kan:
- Skillja mellan personer med och utan tidig AD-patologi (med måttliga till stora effektstorlekar i vissa fall)
- Följa förändringar över månader eller år
- Integrera nya funktioner som talanalys eller uppgifter med förstärkt verklighet för att samla in mer omfattande data
Hjärnan förändras först, långt innan symtom syns:
Vid Alzheimers sjukdom börjar vissa proteiner som är kopplade till sjukdomen gradvis ansamlas i hjärnan. Denna långsamma uppbyggnad stör den normala kommunikationen mellan hjärnceller. Forskning tyder på att dessa biologiska förändringar kan börja många år, till och med ett decennium eller mer, innan märkbara minnesproblem uppträder (2).
Tidigt upptäckt innebär tidig möjlighet:
Under denna prekliniska fas kan minne och tänkande fortfarande verka normala vid standardtester på klinik. Mer känsliga verktyg kan dock ibland upptäcka små förändringar, såsom något långsammare inlärning, mer varierande reaktionstider eller behov av extra träning för att komma ihåg ny information (1).
Varför detta är viktigt:
- Att följa dessa subtila förändringar över tid kan hjälpa till att identifiera personer med högre risk för framtida försämring
- I kliniska studier kan de visa om en behandling har effekt innan symtomen blir tydliga
- De kan en dag vägleda förebyggande strategier anpassade till varje individ
Huvudpoäng:
Ju tidigare vi upptäcker förändringar, desto tidigare kan vi agera, vare sig det innebär att delta i en studie, öka övervakning eller göra målmedvetna livsstilsförändringar.
Om du vill veta mer om detta ämne har vår kollega Dr. Fredrik Öhman skrivit sin doktorsavhandling om framsteg inom neuropsykologin vid Alzheimers sjukdom. Du kan läsa den här.