Introduktion av REAL AD Sömnstudie
11 juni 2026
Vi har nu lanserat en ny delstudie vid namn ”REAL AD Sömn” med syftet att undersöka hur sömn och cirkadiska rytmer (dygnsrytmer) förändras med stigande ålder, samt hur dessa förändringar relaterar till markörer för Alzheimers sjukdom och kognitiv förmåga.
Sömn är en av hälsans mest grundläggande pelare och ett av de mest kraftfulla verktygen vi har för att främja långsiktigt välbefinnande. Under sömnen reglerar kroppen immunförsvaret, balanserar humöret och bearbetar och lagrar de minnen som bildats under dagen. Sömn är inte ett enkelt “avstängt läge”, utan ett aktivt och nödvändigt fysiologiskt tillstånd.
Hur sömn skyddar den åldrande hjärnan
Även om kroppen vilar under sömnen förblir hjärnan aktiv. Under den djupaste sömnfasen, den så kallade långsamma vågsömnen (slow-wave sleep, SWS), aktiveras ett specialiserat reningssystem kallat det glymfatiska systemet. Systemet beskrivs ofta som hjärnans reningssystem eftersom det avlägsnar giftiga avfallsprodukter som ansamlas under dagen, däribland amyloid-beta och tau-proteiner – de nyckelproteiner som associeras med Alzheimers sjukdom.
När sömnen störs eller är otillräcklig försämras denna viktiga reningsprocess, vilket möjliggör en gradvis ansamling av skadliga äggviteämnen (proteiner) över tid och därmed ökar risken för nervcellsnedbrytning (neurodegeneration).
Sömnstörningar är vanliga hos personer med Alzheimers sjukdom, men särskilt betydelsefullt är att de ofta uppträder flera år innan någon märkbar kognitiv försämring upptäcks. Rubbad sömn är därför inte enbart ett symtom som behöver hanteras, utan även en potentiellt viktig tidig indikator på hjärnhälsa.
En av de vanligaste, men samtidigt mest underdiagnostiserade, sömnrelaterade riskfaktorerna är obstruktiv sömnapné (OSA). OSA är ett tillstånd där svalgmuskulaturen slappnar av och kollapsar under sömnen, vilket leder till upprepade andningsuppehåll och sänkta syrenivåer i blodet. Detta resulterar i fragmenterad och icke-återhämtande sömn samt dagtrötthet. De återkommande syresänkningarna och sömnstörningarna som orsakas av OSA tycks påskynda ansamlingen av giftiga proteiner och utlösa neuroinflammatoriska processer – mekanismer som är centrala i utvecklingen av Alzheimers sjukdom. Särskilt viktigt är att många personer med OSA är helt omedvetna om att de lider av det.
“Sömnstörningar föregår ofta kognitiv försämring med flera år, vilket gör dem till ett verktyg för tidig upptäckt och intervention.”
Sömn är inte en statisk process
Merparten av forskningen kring sömn och hjärnhälsa har fokuserat på enstaka mättillfällen – exempelvis en natt i sömnlaboratorium eller ett kort frågeformulär om upplevd sömnkvalitet. Sömn är dock inte ett fast och oföränderligt tillstånd. Den varierar från natt till natt, förändras över veckor och månader samt påverkas av stress, sjukdom och livsstilsfaktorer på sätt som en enskild mätning aldrig kan fånga.
Kontinuerlig långtidsmonitorering är därför avgörande för att kunna beskriva denna variation. Dessutom är det inte enbart sömnens längd som har betydelse för hälsan, utan även dess regelbundenhet. Den växande forskningen kring sömn visar att sömnens regelbundenhet – det vill säga hur konsekventa sömn- och uppvakningstiderna är från dag till dag – kan vara en starkare indikator för långsiktiga hälsoutfall än den totala sömntiden i sig.
REAL AD:s Sömnstudie kommer att bidra till att fylla denna viktiga kunskapslucka genom att kontinuerligt följa sömn och cirkadiska rytmer under ett helt år, samt undersöka hur varierande sömnmönster kan vara kopplade till biomarkörer för Alzheimers sjukdom och förändringar i kognitiv funktion.

Vad vi kommer att mäta
Studien kommer att omfatta flera centrala dimensioner av sömnhälsa:
· Sömntid — den totala tid som individen sover varje natt.
· Sömnstadier — inklusive djup långsam vågsömn (avgörande för glymfatisk rening) och REM-sömn.
· Sömnfragmentering — hur ofta och hur länge sömnen avbryts under natten.
· Sömnens regelbundenhet — graden av konsekvens i sömn- och uppvakningstider över dagar, veckor och månader.
· Andning under sömn — identifiering av syresänkningar och tecken på obstruktiv sömnapné (OSA).
· Cirkadiska rytmer — dygnsvariationer i aktivitet och vila samt kroppens biologiska klocka.
· Sömnfysiologi — analys av orexin (även kallat hypokretin) i cerebrospinalvätska (CSV; insamlad inom ramen för valideringsstudien). Orexin är en signalmolekyl i hjärnan som fungerar som kroppens naturliga system för att främja vakenhet.
Hur vi kommer att mäta det
Utöver det inledande studieintroduktionsbesöket vid Minnesmottagningen i Mölndal genomförs studien helt på distans. All sömndata samlas in i hemmet med hjälp av tre kompletterande bärbara mätinstrument:
· Axivity (AX3) Actigraph – en liten handledsburen accelerometer som bärs likt ett armbandsur under 14 dagar vid studiens start och därefter igen två år senare. Enheten registrerar kontinuerligt rörelse dygnet runt, vilket gör det möjligt att kartlägga individens aktivitets- och vilorytmer, identifiera störningar i kroppens biologiska klocka (cirkadiska rytmer) samt beräkna mått på sömnens regelbundenhet. Under varje mätperiod fyller deltagarna även i en sömndagbok, där de dokumenterar sina subjektiva sömnupplevelser och dagliga vanor – exempelvis koffeinkonsumtion – som kan påverka sömnkvaliteten.
· Ōura-ringen – en smart ring som bärs på fingret under en tolvmånadersperiod. Ringen registrerar flera fysiologiska parametrar, såsom rörelse, hjärtfrekvens och kroppstemperatur. Utifrån dessa signaler genereras detaljerad information om sömnens olika stadier, inklusive långsam vågsömn (SWS) och REM-sömn, vilket ger en nattlig kartläggning av sömnarkitekturen.
· SleepImage Oximetry – en medicinteknisk utrustning som bärs på ett finger under två på varandra följande nätter. Enheten är särskilt utvecklad för att mäta blodets syremättnad under sömn och möjliggör en icke-invasiv, hembaserad screening av sömnrelaterade andningsstörningar, inklusive obstruktiv sömnapné (OSA).

Träffa teamet bakom studien

Från vänster till höger: Laura Stankeviciute (medansvarig forskare, postdoktor), Louise Gustafsson (forskningsassistent), Roshini Sridhar (forskningsassistent), Emma Gummesson (forskningsassistent) och Michael Schöll (huvudansvarig forskare).
Vi är oerhört tacksamma för våra deltagares engagemang och entusiasm i denna nya forskningssatsning. Vi ser med stor förväntan fram emot att inleda studien och dela de resultat vi upptäcker längs vägen.
Om du vill läsa mer om sömn och hjärnhälsa kan du ta del av vår tidigare artikel: Varför sömn är viktig för hjärnhälsan – och förebyggande av Alzheimers sjukdom.
Håll utkik efter kommande artiklar om sambandet mellan sömn och Alzheimers sjukdom. Vi lovar – det kommer mycket mer.