Hoppa till innehåll
Tillbaka till alla nyheter

Reflektioner från AD/PD 2025: Från forskning till nytta för patienter

9 april 2025

Årets AD/PD-konferens (Internationella konferensen om Alzheimers och Parkinsons sjukdomar samt relaterade neurologiska tillstånd) präglades av en imponerande bredd inom klinisk forskning och ett tydligt fokus på hur diagnostik och nya behandlingar kan göra verklig nytta i vården. Med ett program fyllt av translationell forskning och konkreta insikter visade mötet både hur långt fältet har kommit – och hur mycket potential som fortfarande finns i att överbrygga gapet mellan vetenskapliga upptäckter och praktisk patientvård.

En av höjdpunkterna på konferensen var den årliga genomgången av läkemedel i utveckling för Alzheimers sjukdom, presenterad av Jeffrey Cummings. Genomgången gav en bred och framtidsinriktad överblick över vart fältet är på väg. I år låg särskilt fokus på äldre antiinflammatoriska läkemedel som testas för ny användning vid Alzheimer, vilket stärker teorin om att immunsystemet kan vara en viktig målpunkt för framtida behandlingar.

Konferensen lyfte också fram att vissa behandlingar som redan är godkända i USA ännu inte är tillgängliga i Europa. Detta satte igång viktiga samtal om tillgång till vård, skillnader i regelverk och hur snabbt nya behandlingar implementeras i olika delar av världen. Diskussionerna visade på behovet av global samordning för att kunna omvandla innovationer till verklig patientnytta.

Man diskuterade även viktiga biologiska skillnader mellan könen, särskilt hur kvinnor verkar vara mer sårbara för att utveckla Alzheimer. Det här understryker det akuta behovet av att anpassa både förebyggande arbete och behandlingar efter kön och könsspecifika riskfaktorer.

Inom området biomarkörer presenterades spännande framsteg inom proteomik – ett forskningsfält som handlar om att mäta alla proteiner i ett prov samtidigt – samt nya biomarkörer i kroppsvätskor, däribland den lovande MTBR-243. Dessa kan spela en viktig roll i att upptäcka sjukdomen tidigt och sortera patienter efter risk eller sjukdomstyp.

Digitala biomarkörer stod också i centrum. I en särskilt uppmärksammad presentation beskrev forskaren Rhoda Au dessa som “det nya blodet”, tack vare deras möjlighet att kontinuerligt och i realtid följa hjärnans hälsa. Det här kan innebära ett stort skifte i hur vi arbetar med tidig upptäckt och uppföljning av sjukdomar över tid.

Andra viktiga sessioner fokuserade på hur man integrerar blodprover, hjärnavbildning, digitala verktyg och AI – samt hur dessa biomarkörer kan införlivas i vanlig vård för att stödja tidig och korrekt diagnos. Ett tydligt tema under hela konferensen var hur vi faktiskt får ut dessa verktyg i praktiken och använder dem där de behövs som mest: i mötet mellan vårdpersonal och patient.

REAL AD-studien fanns också på plats och bidrog till diskussionen. Projektledare Iris Bosch presenterade en poster om erfarenheterna från att genomföra en helt digital studie för att hitta tidiga tecken på Alzheimer – utan att deltagarna behövde åka till klinik. Fokus låg på tre saker:

  • Hur forskare, vården, företag och samhällsaktörer samarbetat
  • Hur studien fungerat praktiskt – från start till insamling av data
  • Hur man lyckats hålla deltagarnas engagemang uppe över tid

David Berron visade också tidiga resultat från kognitiva tester som genomförts med hjälp av appen neotiv.

I sessionen “Fluid Biomarkers and Imaging” delade Dr. Sebastian Palmqvist (Lunds universitet) och Prof. Michael Schöll (Göteborgs universitet, studiens ansvarige forskare) med sig av nya insikter kring hur blodmarkörer kan användas tillsammans med hjärnavbildning. Dr. Palmqvist presenterade resultat från en studie som testat ett helautomatiskt blodprov i både primärvården och specialistvården. Dr. Schöll presenterade de första baslinjeresultaten från REAL AD. Dessa tidiga resultat visar potentialen i att kombinera biomarkörer i blodet med digitala verktyg för att förbättra tidig upptäckt och uppföljning. Han betonade också hur viktigt det är att följa deltagarna över tid för att kunna avgöra hur bra dessa tester faktiskt är på att förutsäga sjukdomens utveckling – och vägleda framtida behandlingar.

Båda forskarna lyfte vikten av att föra över forskningsframsteg inom biomarkörer till faktisk klinisk användning. Deras presentationer visade hur en kombination av blodprov, bilddiagnostik och digitala verktyg kan skapa ett mer tillgängligt och effektivt system för att ställa diagnos vid Alzheimer.

Sessionen “Biomarkers in Clinical Use Across Dementias” visade att biomarkörer nu även används allt mer för andra typer av demenssjukdomar. Kaj Blennow höll en presentation om hur blod- och ryggvätskeprover kan bli en naturlig del av utredningen för patienter med tidiga minnessymtom – något som snabbt håller på att förändra hur utredningar går till i praktiken.

REAL AD:s presentationer bjöd på spännande inblickar, och vi ser fram emot att dela fler resultat när analyserna är färdiga.

Sammanfattningsvis visade AD/PD 2025 tydligt att forskningen om Alzheimer går snabbt framåt. Utmaningen nu är att omvandla dessa framsteg till jämlik, effektiv och tillgänglig vård. På REAL AD är vi fast beslutna att bidra till det genom samarbete och med människan i centrum.