Varför rekommenderas inte Lecanemab i Sverige? - En populärvetenskaplig genomgång med professor och överläkare Silke Kern
12 juni 2026
Alzheimers sjukdom börjar långt innan symtomen märks. Under många år har vården främst kunnat erbjuda stöd och symtomlindring. De senaste åren har dock forskningen tagit viktiga steg framåt. För första gången finns nu läkemedel som riktar sig mot själva sjukdomsprocessen.
Den här texten kommenterar det senaste beslutet kring läkemedlet Lecanemab och bygger på en intervju med professor och överläkare Silke Kern, Göteborgs universitet och Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Vad gör Lecanemab?
Vid Alzheimers sjukdom sker två centrala förändringar i hjärnan:
- Beta‑amyloid börjar klumpa ihop sig och bilda amyloidplack.
- Tau‑protein förändras inne i nervcellerna och påverkar deras funktion.
Dessa processer driver sjukdomen framåt och leder till försämrat minne, tänkande och vardagsförmåga.
Lecanemab är en antikroppsbehandling som rensar bort beta-amyloid, den grundläggande förändringen vid Alzheimers sjukdom. Det bromsar sjukdomsförloppet med ca 30%. Silke Kern beskriver detta som ett betydelsefullt framsteg - för första gången finns det läkemedel som både bromsar sjukdomen samt påverkar de biologiska förändringar som kännetecknar Alzheimer.
Godkänt i EU men inte rekommenderat i Sverige
Lecanemab fick EU‑godkännande i april 2025. Det är avsett för vuxna med:
- mild kognitiv svikt eller mild demens på grund av Alzheimers sjukdom,
- bekräftad amyloidpatologi,
- och vissa genetiska förutsättningar (t.ex. APOE ε4‑icke‑bärare eller heterozygoter).
I Sverige är det NT‑rådet (Rådet för nya terapier) som ger rekommendationer till regionerna om användning av nya läkemedel. Den 17 april 2026 beslutade NT‑rådet att inte rekommendera regionerna att erbjuda Lecanemab.
Varför blev det ett nej till lecanemab från NT-rådet?
NT‑rådets beslut grundar sig framför allt på hälsoekonomiska bedömningar men NT-rådets underlag om priset är sekretessbelagt, vilket försvårar insyn.
Silke Kern lyfter att effekten av Lecanemab är tydlig i de studier som ligger till grund för EU‑godkännandet, och att behandlingen riktar sig till en begränsad patientgrupp. Hon menar att Sverige har goda förutsättningar att införa behandlingen på ett kontrollerat sätt, men betonar samtidigt att beslut om införande är komplexa och kräver avvägningar mellan medicinska, organisatoriska och ekonomiska faktorer.
Vad händer nu?
Enligt Silke Kern fortsätter forskare och kliniker i Sverige att:
- följa utvecklingen av sjukdomsbromsande behandlingar,
- bidra med vetenskapligt underlag,
- och föra dialog om hur Lecanemab och liknanden nya behandlingar kan införas på ett hållbart sätt.
Hon beskriver att detta är början på en ny era inom Alzheimerbehandling, och att det är ytterst viktigt att Sverige fortsätter att vara delaktigt i den internationella utvecklingen.