Varför sömn är viktig för hjärnhälsan – och för att förebygga Alzheimers sjukdom

De livsviktiga funktionerna hos sömn

Sömn spelar en grundläggande roll i att stödja nästan alla kroppens system. Den bidrar till att spara energi, gör att kroppen kan återhämta sig och laddas upp på nytt, och har en nyckelfunktion i att reglera immunförsvaret och upprätthålla motståndskraft mot infektioner och inflammation. Sömn främjar också fysisk utveckling, vävnadsreparation samt balansen i viktiga ämnesomsättnings- och hormonprocesser. Den är också avgörande för vårt känslomässiga välbefinnande, genom att hjälpa oss hantera stress, stabilisera humöret och bearbeta känslomässiga upplevelser.

Utöver dessa funktioner är sömn en grundpelare för kognitiv hälsa. Den samordnar inlärning och minneskonsolidering – integrerar ny information och lagrar den i långtidsminnet – och bidrar till övergripande hjärnunderhåll.

Även om kroppen vilar under sömnen är hjärnan fortsatt aktiv. En av de mest fascinerande upptäckterna inom neurovetenskap på senare år är identifieringen av det glymfatiska systemet – ett specialiserat avfallsrensningssystem unikt för hjärnan. Liknande det lymfatiska systemet i resten av kroppen, består det glymfatiska systemet av ett nätverk av kanaler som stöds av hjärnans stödjeceller, gliacellerna – därav namnet ”glia” + ”lymfatisk”. Detta system blir särskilt aktivt under djup långsamvågssömn och fungerar som en diskmaskin för hjärnan. Det hjälper till att skölja bort avfallsprodukter som ansamlas under vakna timmar – inklusive beta-amyloid och tau-proteiner, som är kännetecken för Alzheimers sjukdom. När sömnen störs eller är otillräcklig försämras denna viktiga rengöringsprocess, vilket gör att toxiska ämnen kan byggas upp över tid och potentiellt ökar risken för neurodegenerativa sjukdomar.

Att förstå sömnens arkitektur

Sömnen består av en mycket organiserad sekvens av stadier som upprepas i cykler om cirka 90 minuter. Dessa cykler växlar mellan två huvudtyper av sömn: NREM-sömn (Non-Rapid Eye Movement) och REM-sömn (Rapid Eye Movement).

• NREM-sömnen omfattar tre stadier, från lätt sömn (stadium N1 och N2) till djup sömn (stadium N3) – även kallad långsamvågssömn. Detta djupaste stadium är viktigt för fysisk återhämtning, immunreglering och minneskonsolidering, särskilt för deklarativt minne – det vill säga fakta, händelser och kunskap. Det är också kopplat till synaptisk nedskalning, där hjärnan rensar bort mindre relevant information och förbereder sig för ny inlärning. Forskning har dessutom visat att det glymfatiska (hjärn-tvättande) systemet är mest aktivt under denna fas.
• Under REM-sömnen blir hjärnan mycket aktiv – nästan lika aktiv som i vaket tillstånd – medan kroppen går in i ett tillfälligt tillstånd av muskelparalys, kallat atoni, som förhindrar oss från att fysiskt agera ut våra drömmar. De enda muskler som förblir aktiva är de som styr andningen och ögonrörelserna – därav namnet REM. REM-sömn spelar en nyckelroll i bearbetning av känslominnen, kreativitet, inlärning av motoriska färdigheter och hjärnplasticitet – hjärnans förmåga att omorganisera sig, skapa nya kopplingar och integrera nya upplevelser.

Hur sömnen förändras med åldern

Precis som många andra biologiska processer förändras även sömnen med åldern – oberoende av sjukdom eller medicinering.

Vanliga åldersrelaterade förändringar i sömn inkluderar:

• Minskad total sömntid
• Längre tid för att somna
• Ökad förekomst av sömnlöshet
• Tidigare sömn- och uppvakningstider
• Fler uppvaknanden under natten
• Ökad dagtrötthet och mer tupplurar
• Minskad andel djup (långsamvågs)sömn

Dessa förändringar kan göra det svårare att känna sig utvilad och kan dessutom påverka hjärnans hälsa på lång sikt.

Sömn och Alzheimers sjukdom

I de senare stadierna av Alzheimers sjukdom är sömnstörningar vanliga, vilket tros bero på skador på hjärnans system som reglerar sömn–vaken-cykeln.

Men ny forskning antyder att dålig sömn inte bara är en konsekvens av Alzheimers – den kan också bidra till dess utveckling.

Eftersom vi nu vet att förändringar i hjärnan kopplade till Alzheimers sjukdom kan börja flera decennier innan några minnessymptom uppstår – en period som kallas den prekliniska fasen – är det avgörande att studera detta tidiga skede. Det kan hjälpa oss att identifiera faktorer som ökar risken och upptäcka sårbara individer i ett tidigare skede.

Forskning visar att personer med dålig eller oregelbunden sömn ofta har högre nivåer av beta-amyloid och tau-proteiner i hjärnan – viktiga markörer för Alzheimers sjukdom. Dessutom har störd sömn, särskilt minskad djupsömn, kopplats till försämrad hjärnstruktur och ökad neuroinflammation, vilket kan påskynda neurodegenerativa processer över tid.

Vad undersöker REAL AD-studien?

I REAL AD-studien undersöker vi hur sömnmönster hänger ihop med viktiga biomarkörer för Alzheimers sjukdom, hjärnans struktur och funktion, minnesförmåga och övergripande hjärnhälsa.

Med ert stöd och deltagande vill vi besvara viktiga frågor som:

• Kan störd sömn signalera tidiga biologiska förändringar i hjärnan?
• Kan bättre sömn bromsa ansamlingen av Alzheimerrelaterade proteiner?
• Hur samverkar sömn med andra faktorer som genetik, hormoner, livsstil och hjärnans åldrande?

 
Vad kan du göra för din hjärna redan idag?

Även om forskningen fortsätter för att förstå de exakta mekanismerna, finns det redan starka bevis för att goda sömnvanor främjar hjärnhälsa i alla åldrar. Här är några praktiska tips:

• Sträva efter sju till nio timmars sömn per natt
• Håll en regelbunden sömnrutin, även på helger
• Skapa en mörk, tyst och sval sovmiljö
• Få dagsljus, särskilt på morgonen
• Minska skärmtid samt koffein - och alkoholintag på kvällen
• Sök medicinsk hjälp vid snarkning, sömnlöshet eller ständig dagtrötthet

Sömn är mer än vila – det är ett kraftfullt verktyg för att skydda hjärnan. Regelbunden god sömn stödjer hjärnfunktion, främjar ett friskt åldrande och kan minska risken för Alzheimers sjukdom – redan innan några symptom visar sig.

Tack för ditt fortsatta deltagande i REAL AD-studien – du hjälper oss att hitta nya vägar till tidig upptäckt, förebyggande och en friskare hjärnåldring.