Adress: 
REAL AD
Wallinsgatan 6
43141 Mölndal

Fames ac turpis egestas maecenas. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetuer adipiscing elit. Donec odio. Nullam malesuada erat ut turpis. Suspendise urna nibh, viverra non, semper suscipit i posuere a.

Studien drivs av:

Följ oss:

Fjärrbaserad digital kognitiv testning avser bedömningar av minne, uppmärksamhet, bearbetningshastighet och andra kognitiva förmågor som kan genomföras på dator, surfplatta eller smartphone, utan att behöva besöka en klinik. Grundidén är densamma som vid traditionella neuropsykologiska tester med ”papper och penna”, men här sker testningen digitalt. Uppgifterna kan utföras självständigt, ofta hemma, när som helst under dagen, med deltagarens egna enhet.

Polk, S. E., Öhman, F., Hassenstab, J., König, A., Papp, K. V., Schöll, M., & Berron, D. (2025). A scoping review of remote and unsupervised digital cognitive assessments in preclinical Alzheimer’s disease. npj Digital Medicine, 8(1), 266. https://www.nature.com/articles/s41746-025-01583-5

Sperling, R. A., Aisen, P. S., Beckett, L. A., Bennett, D. A., Craft, S., Fagan, A. M., ... & Phelps, C. H. (2011). Toward defining the preclinical stages of Alzheimer’s disease: Recommendations from the National Institute on Aging-Alzheimer's Association workgroups on diagnostic guidelines for Alzheimer's disease. Alzheimer's & dementia, 7(3), 280-292. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC3220946/

Öhman, F., Hassenstab, J., Berron, D., Schöll, M., & Papp, K. V. (2021). Current advances in digital cognitive assessment for preclinical Alzheimer's disease. Alzheimer's & Dementia: Diagnosis, Assessment & Disease Monitoring, 13(1), e12217. https://alz-journals.onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1002/dad2.12217

Dissertation Fredrik Öhman, Univeristy of Gothenburg, 2025. Advancements in the Neuropsychology of Alzheimer's Disease. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/84042/E-spik%20Kappa%20utan%20Papers_Fredrik%20%C3%96hman.pdf?sequence=1&isAllowed=y

Berron, D., Olsson, E., Andersson, F., Janelidze, S., Tideman, P., Düzel, E., ... & Hansson, O. (2024). Remote and unsupervised digital memory assessments can reliably detect cognitive impairment in Alzheimer's disease. Alzheimer's & Dementia, 20(7), 4775-4791. https://doi.org/10.1002/alz.13919

Berron, D., Ziegler, G., Vieweg, P., Billette, O., Güsten, J., Grande, X., ... & Düzel, E. (2022). Feasibility of digital memory assessments in an unsupervised and remote study setting. Frontiers in digital health, 4, 892997. https://doi.org/10.3389/fdgth.2022.892997

Digitala kognitiva bedömningar omfattar ett brett spektrum av verktyg, från korta reaktionstidsövningar till mer komplexa minnesuppgifter. Många av dessa verktyg har validerats mot etablerade kliniska tester. Vissa är anpassningar av befintliga mått, medan andra är nydesignade för att utnyttja digitala funktioner såsom exakt tidsmätning, automatiserad poängsättning och adaptiv svårighetsgrad. Variationerna och utvecklingen av dessa verktyg illustreras i Venn-diagrammet nedan från en nyligen publicerad översikt av Polk et al. (2025, npj Digit. Med.), som kategoriserar digitala kognitiva bedömningar baserat på vilken typ av kognitiva mått de kvantifierar.

Vid Alzheimers sjukdom (AD) börjar förändringar i hjärnan, såsom sjukdomsspecifik ansamling av proteiner (amyloid-β-plack och tau-trassel), flera år eller till och med decennier innan demenssymtom uppträder. Denna period kallas den prekliniska fasen av AD och erbjuder ett viktigt fönster för sjukdomsövervakning och interventioner som kan bromsa eller förebygga sjukdomens utveckling (2). Traditionella neuropsykologiska tester som genomförs på klinik har dock flera begränsningar som hindrar att de används brett och testas frekvent i denna prekliniska fas.

Mer frekvent, flexibel och känslig
Fjärrbaserade digitala tester kan upprepas regelbundet (dagligen, veckovis eller månadsvis), vilket gör det möjligt för forskare och kliniker att följa gradvisa förändringar över tid. Den högre “samplingsfrekvensen” förbättrar mätningens tillförlitlighet och hjälper till att upptäcka små förändringar som annars kan missas vid ett enstaka klinikbesök. Studier har till exempel visat att högfrekvent hembaserad testning kan avslöja inlärningskurvor, dags-till-dags-variationer och till och med effekter av tid på dagen på prestationen (2,3).

Bekvämlighet och skalbarhet
Fjärrbaserad digital testning eliminerar behovet av resor, schemaläggning och väntetider på kliniken. Detta är särskilt värdefullt för personer i glesbygdsområden, personer med rörelsebegränsningar eller vid storskaliga forskningsinsatser. Det minskar också belastningen på vårdinrättningar genom att frigöra personalens tid, kliniklokaler och andra resurser som annars skulle krävas för traditionell pappersbaserad testning.

Potential för tidig intervention
När de första behandlingarna gradvis blir tillgängliga globalt kommer pålitliga och lättillgängliga verktyg för att upptäcka och övervaka de tidigaste kognitiva förändringarna vara avgörande. Eftersom nuvarande behandlingar, såsom Lecanemab och Donanemab (se våra övriga artiklar om Lecanemab här och Donanemab här), specifikt rekommenderas för tidig AD är det viktigt att identifiera dessa initiala förändringar så tidigt som möjligt.

Styrkor och utmaningar med fjärrbaserad digital kognitive testning

Precision: Digitala verktyg kan mäta reaktionstider mycket noggrant och automatiskt poängsätta resultaten.

Relevans för vardagen: Testning hemma kan visa hur de kognitiva förmågorna fungerar i vardagen och kan undvika det så kallade “vitrockseffekten”, där personer känner sig nervösa eller presterar annorlunda på klinik.

Anpassningsbara tester: Systemet kan skapa nya versioner av samma test så att deltagare inte förbättras enbart för att de har övat tidigare.

Att hålla deltagare engagerade: Det kan vara svårt att motivera deltagare under längre perioder, och vissa kan sluta eller hoppa över tester.

Testmiljö: Bakgrundsljud, störningar eller dålig belysning hemma kan påverka resultaten.

Tekniktillgång och färdigheter: Vissa personer, särskilt äldre eller de som bor i avlägsna områden, kanske inte har rätt enheter, internetuppkoppling eller tillräcklig vana vid teknik.

I REAL-AD-studien använder vi två kompletterande plattformar:

Neotiv — Fokuserar på ett specifikt kognitivt område (episodiskt minne – förmågan att minnas specifika händelser från sitt eget liv) och är utformat för att aktivera hjärnområden som påverkas tidigt vid AD, såsom mediala tinningloben. Uppgifterna är korta, upprepningsbara och optimerade för att upptäcka subtila minnesförändringar över tid. Neotiv har använts både inom forskning och vård, till exempel i Tyskland, där det är tillgängligt för läkare som en del av en klinisk utredning.

Cognitron — Erbjuder ett bredare utbud av kognitiva uppgifter, inklusive uppmärksamhet, resonemang och minne, och liknar traditionella neuropsykologiska batterier men är optimerat för online-användning. Cognitron har använts i stora studier såsom UK Biobank, där hundratusentals deltagare har testats.

Båda plattformarna har genomgått omfattande validering i forskningskohorter, inklusive biomarkördefinierade prekliniska AD-populationer, och deras prestation har kopplats till etablerade kognitiva sammansatta mått som utförs på plats samt till mått på amyloid- och tau-belastning.

Fjärrbaserad kognitiv testning går från konceptbevis till praktisk tillämpning. Den senaste forskningen visar att den kan:

Skillja mellan personer med och utan tidig AD-patologi (med måttliga till stora effektstorlekar i vissa fall)

Följa förändringar över månader eller år

Integrera nya funktioner som talanalys eller uppgifter med förstärkt verklighet för att samla in mer omfattande data


🧠 Vetenskap i fokus: Varför subtila minnesförändringar är viktiga

Hjärnan förändras först, långt innan symtom syns:
Vid Alzheimers sjukdom börjar vissa proteiner som är kopplade till sjukdomen gradvis ansamlas i hjärnan. Denna långsamma uppbyggnad stör den normala kommunikationen mellan hjärnceller. Forskning tyder på att dessa biologiska förändringar kan börja många år, till och med ett decennium eller mer, innan märkbara minnesproblem uppträder (2).

Tidigt upptäckt innebär tidig möjlighet:
Under denna prekliniska fas kan minne och tänkande fortfarande verka normala vid standardtester på klinik. Mer känsliga verktyg kan dock ibland upptäcka små förändringar, såsom något långsammare inlärning, mer varierande reaktionstider eller behov av extra träning för att komma ihåg ny information (1).

Varför detta är viktigt:
- Att följa dessa subtila förändringar över tid kan hjälpa till att identifiera personer med högre risk för framtida försämring
- I kliniska studier kan de visa om en behandling har effekt innan symtomen blir tydliga
- De kan en dag vägleda förebyggande strategier anpassade till varje individ

Huvudpoäng:
Ju tidigare vi upptäcker förändringar, desto tidigare kan vi agera, vare sig det innebär att delta i en studie, öka övervakning eller göra målmedvetna livsstilsförändringar.


Om du vill veta mer om detta ämne har vår kollega Dr. Fredrik Öhman skrivit sin doktorsavhandling om framsteg inom neuropsykologin vid Alzheimers sjukdom. Du kan läsa den här. 

(Fjärrstyrd) Digital kognitiv testning: Mäta hjärnhälsa oavsett plats

På REAL AD tror vi att kunskap stärker både individer och samhällen i resan mot ett friskare åldrande och en djupare förståelse för Alzheimers sjukdom.
Vår Läshörna är en plats där vetenskap möter berättande – där du kan fördjupa dig i böcker som utforskar hjärnan, minnet, motståndskraft och vad det innebär att bli äldre.

Oavsett om du söker inspiration, vetenskap eller något mer personligt, hittar du här våra bästa boktips inom både skönlitteratur och facklitteratur – noggrant utvalda med nyfikenhet och omtanke av vårt team.

För dig som vill fördjupa dig i vetenskapen bakom hur vår hjärna fungerar.

Den mogna människan: kraften i den åldrande hjärnan av Gene D. Cohen
En uppfriskande syn på vad det innebär att åldras väl. Med hjälp av neurovetenskap och intervjuer med äldre vuxna visar psykiatern Gene Cohen att den åldrande hjärnan inte är på nedgång, utan genomgår positiva förändringar. Han introducerar begreppet "inre drifter" — naturliga drivkrafter som väcker kreativitet, tillväxt och mening i senare delen av livet.

Så skapas känslor: Hjärnans hemliga liv av Lisa Feldman Barrett
Den här ögonöppnande boken ifrågasätter vad vi tror oss veta om känslor. Barrett förklarar hur känslor konstrueras av hjärnan och formas av våra erfarenheter, med betydelsefulla konsekvenser för minne och psykisk hälsa.

Sömngåtan: den nya forskningen om sömn och drömmar av Matthew Walker
En viktig bok för alla som är nyfikna på hur sömn påverkar hjärnan. Neurovetaren Matthew Walker förklarar vetenskapen bakom sömncykler, minneskonsolidering, känsloreglering och till och med Alzheimer-risk – på ett klart och engagerande sätt.

Soul Food: Personliga berättelser, memoarer och urgammal visdom som har relevans idag

Ibland kommer de mest kraftfulla insikterna från levd erfarenhet. Dessa böcker ger ett mänskligt perspektiv på vad det innebär att leva med — eller nära — kognitiv nedgång.

Fortfarande Alice av Lisa Genova
En bästsäljande roman som följer en Harvardprofessors resa genom tidig Alzheimers. Baserad på verklig forskning, och oförglömligt mänsklig i sina skildringar av demensens tidiga tecken.

Hon som var jag: en memoar om Alzheimer av Wendy Mitchell
Denna extraordinära memoar ger en stark och ovanlig inblick i livet efter en demensdiagnos, skriven av Wendy Mitchell som fick diagnosen Alzheimers i ung ålder, vid 58 år. Med värme, ärlighet och kvickhet berättar hon hur hon fortsätter leva ett fullt och meningsfullt liv — och utmanar föreställningar om vad det innebär att leva med sjukdomen.

Har du några bokrekommendationer? Vi är nyfikna – hör gärna av dig till oss på info@realad.se.

The Brain That Changes Itself av Norman Doidge
En fascinerande utforskning av neuroplasticitet — hjärnans inneboende förmåga att anpassa sig och omorganisera sig själv. Genom verkliga berättelser illustrerar Doidge hur kognitiv motståndskraft kan leda till återhämtning och tillväxt i alla åldrar.

Livewired av David Eagleman
I denna bok tar neurovetaren David Eagleman med oss på en resa genom den ständigt föränderliga hjärnan. Boken ger en livfull och tillgänglig inblick i hur våra hjärnor konstant anpassar sig till ny information, miljöer och utmaningar.

The Changing Mind: A Neuroscientist's Guide to Ageing Well av Daniel Levitin
En hoppfull, vetenskapsbaserad bok om åldrande ur en neurovetenskapsmans perspektiv. Levitin avlivar myter om försämring och lyfter fram hur sinnet förblir anpassningsbart, kreativt och motståndskraftigt långt upp i åren.

The XX Brain: The Groundbreaking Science Empowering Women to Maximize Cognitive Health and Prevent Alzheimer’s Disease av Lisa Mosconi
Neurovetaren Lisa Mosconi förklarar hur kvinnans hjärnhälsa påverkas av hormoner, livsstil och genetik — från pubertet till klimakterium. En viktig läsning för dig som vill förstå kvinnors hjärnåldrande och hur man skyddar kognitiv hälsa över livet.

The Menopause Brain av Lisa Mosconi
I denna uppföljare till The XX Brain visar Mosconi hur klimakteriet omformar kvinnans hjärna — inte som en nedgång, utan som en kraftfull neurologisk omstart. Med klarhet och omtanke presenterar hon vetenskapliga insikter och praktiska verktyg för att stödja kvinnor genom denna ofta missförstådda fas.

How to Grow Old av Marcus Tullius Cicero
En tidlös klassiker från antikens Rom, fylld med förvånansvärt moderna reflektioner om åldrande, visdom och att leva väl. En kort och tankeväckande läsning för dig som funderar över livets senare kapitel.

REAL AD Läshörna: Hjärnmat eller Böcker som Får dig att Tänka på Hjärnhälsa

Alzheimers sjukdom är fortfarande en av de största folkhälsoutmaningarna som drabbar äldre vuxna. Tidig upptäckt är avgörande för att kunna hantera symtomen, planera vården och eventuellt bromsa sjukdomens utveckling. Däremot begränsas noggrann hjärnavbildning, som är en grundpelare i diagnosen av Alzheimers, ofta av tillgång, kostnader och klinisk kapacitet. I den här artikeln undersöker vi hur forskare använder artificiell intelligens (AI) för att förbättra mer vanliga hjärnskanningar som CT, vilket gör dem mer användbara för att upptäcka tidiga tecken på Alzheimers. Vi lyfter också fram spännande nya upptäckter och framsteg som kan föra oss närmare tidigare upptäckt, bättre behandlingar och mer personanpassad vård.

Meera Srikrishna, Joana B. Pereira, Rolf A. Heckemann, Giovanni Volpe, Danielle van Westen, Anna Zettergren, Silke Kern, Lars-Olof Wahlund, Eric Westman, Ingmar Skoog, Michael Schöll, Deep learning from MRI-derived labels enables automatic brain tissue classification on human brain CT, NeuroImage, Volume 244, 2021, 118606, ISSN 1053-8119, https://doi.org/10.1016/j.neuroimage.2021.118606.

Koutarapu, S., Ge, J., Dulewicz, M. et al. Chemical imaging delineates Aβ plaque polymorphism across the Alzheimer’s disease spectrum. Nat Commun 16, 3889 (2025). https://doi.org/10.1038/s41467-025-59085-7

Artificiell intelligens (AI) är en typ av datorteknologi som lär sig att känna igen mönster i enorma mängder data. Det är ett mångsidigt verktyg som förbättrar en rad olika uppgifter genom att automatisera komplexa processer, analysera stora datamängder och fatta intelligenta beslut. Till exempel, inom vården hjälper AI till att diagnostisera sjukdomar genom att analysera medicinska bilder som röntgenbilder och magnetkamerabilder (MRI) med hög noggrannhet; inom finans upptäcker AI bedrägliga transaktioner genom att känna igen ovanliga mönster i realtid; inom kundservice hanterar AI-drivna chatbotar rutinfrågor direkt, vilket frigör mänskliga agenter för mer komplexa ärenden; inom kreativa områden genererar AI musik, konstverk eller till och med skriver text baserat på användarens input; och i vardagen hjälper virtuella assistenter som Siri eller Alexa till att hantera scheman, svara på frågor och styra smarta hem-enheter.

Dessa exempel visar hur AI kan tillämpas brett för att förbättra effektivitet och innovation inom olika områden. AI-system, särskilt de baserade på djupinlärning – en typ av AI som efterliknar hur människans hjärna bearbetar information – analyserar komplexa hjärnavbildningsdata från modaliteter som MRI och positronemissionstomografi (PET) skanningar. Dessa algoritmer identifierar tidiga tecken, såsom atrofi (förminskning) i specifika hjärnregioner eller ansamling av giftiga proteiner som är typiska för Alzheimers sjukdom och relaterade demenser. Dessutom kan AI hjälpa till att särskilja mellan olika typer av demens genom att känna igen distinkta avbildningsmönster, vilket stödjer mer skräddarsydda behandlingsstrategier.

Utöver diagnos spelar AI också en viktig roll i att förutsäga sjukdomens progression genom att integrera longitudinella avbildningsdata (bilder tagna över flera månader eller år) med kliniska bedömningar. Denna prediktiva förmåga gör det möjligt för vårdgivare att utforma personanpassade vårdplaner och optimera behandlingar. Införandet av AI vid demensdiagnostik förbättrar inte bara diagnosprecisionen utan snabbar också upp bedömningsprocessen, vilket gör det möjligt för kliniker att hantera större patientvolymer mer effektivt. I slutändan lovar dessa teknologiska framsteg att förbättra patientresultat genom att möjliggöra tidigare intervention och mer informerade kliniska beslut.

Användningen av AI för att förbättra analysen av hjärnvävnad på datortomografi (CT) skanningar gör dem mer jämförbara med magnetresonanstomografi (MRI) skanningar, som för närvarande är guldstandarden vid diagnostik av neurodegenerativa sjukdomar.

Varför är hjärnavbildning viktig vid Alzheimers sjukdom?

Magnetresonanstomografi (MRI) är ett standardverktyg för att bedöma Alzheimers eftersom det ger högupplösta (mycket detaljerade) bilder av hjärnstrukturer, vilket gör det möjligt för kliniker att upptäcka kännetecknande tecken såsom:

Atrofi av grå substans, särskilt i hippocampus och cortex (områden i hjärnan viktiga för minne och tänkande)

Förändringar i vit substans kopplingar (viktigt för hur olika hjärnregioner kommunicerar)

Förändringar i cerebrospinalvätskans utrymmen (vätskefyllda områden runt hjärnan och ryggmärgen)

Dock är MRI inte alltid tillgängligt eller lämpligt. Vissa äldre vuxna kan inte genomgå en MRI på grund av medicinska implantat, klaustrofobi eller skörhet. Däremot är datortomografi (CT) snabb, allmänt tillgänglig och vanligt förekommande inom akut- och rutinvård.

Traditionellt saknar CT dock detaljnivån som krävs för precis demensdiagnostik.

Kliniska tillämpningar: Att överbrygga gapet mellan CT och MRI med AI

En nyligen publicerad studie av vårt team tog sig an detta problem genom att använda AI för att “översätta” CT-skanningar till mer detaljerade hjärnbilder. Forskare tränade två avancerade modeller – nnUNet och MedNeXt – för att lära sig från tusentals parade CT- och MRI-skanningar, inklusive data från Göteborgs H70-studie och Singapores Memory Clinic Cohort. Modellerna lärdes att förutsäga hjärnstrukturer som normalt syns på MRI enbart med hjälp av CT-bilder.

Resultaten var lovande. MedNeXt, den kraftfullare modellen, kunde noggrant identifiera viktiga hjärnregioner och vävnader som grå substans, vit substans och cerebrospinalvätska, även hos personer med demens. Detta tyder på att CT-skanningar, när de förbättras med AI, kan bli ett kraftfullare verktyg för att upptäcka hjärnförändringar kopplade till demens – vilket gör tidig diagnos mer tillgänglig globalt.

Går ännu längre: AI kartlägger kemin i Alzheimers plack

I en separat banbrytande studie ledd av Jörg Hanrieder och Michael Schöll vid Göteborgs universitet användes AI för att studera amyloidplack, de klibbiga proteinansamlingarna som byggs upp i hjärnan hos personer med Alzheimers. Även om amyloid länge varit känt som ett nyckelprotein kopplat till sjukdomen, har det varit oklart varför vissa individer med plack utvecklar symtom medan andra inte gör det.

Genom en kombination av högupplöst mikroskopi (kraftfulla avbildningsverktyg som visar mycket små detaljer) och massespektrometriavbildning (en metod som visar vävnaders kemiska sammansättning) undersökte teamet enskilda plack i donerad hjärnvävnad. Dessa avancerade tekniker gjorde det möjligt att analysera både formen och den kemiska sammansättningen av varje plack. AI klassificerade sedan tusentals plack baserat på subtila skillnader i deras utseende och proteininnehåll.

Vad de fann var slående: en specifik typ av plack, känd som grovkorniga plack, fanns bara hos personer med symtom på Alzheimers sjukdom. Dessa plack innehöll höga nivåer av vissa skadliga proteiner (såsom Aβ1-40 och Aβ3pE-40) och visade tydliga tecken på skadade nervceller, vilka är starkt kopplade till minnesförlust och andra demenssymtom.

Denna upptäckt öppnar ett nytt kapitel inom Alzheimersforskning, då forskare inte bara kan se amyloidplack utan även förstå vilka som kan vara verkligt skadliga. I framtiden kan detta hjälpa oss att bättre förutsäga vem som är i riskzonen, vägleda utvecklingen av mer riktade behandlingar och förbättra hur vi diagnostiserar sjukdomen.

Tillsammans visar dessa framsteg hur AI börjar förändra Alzheimers diagnos och forskning, från att förbättra rutinmässiga hjärnskanningar till att avslöja molekylära detaljer om sjukdomen.

Även om vi ännu inte är i stadiet där AI används fullt ut för kliniska beslut, visar teknologin sig vara ett värdefullt stöd för vårdpersonal.

När världens befolkning åldras kan AI-drivna verktyg hjälpa kliniker att extrahera mer meningsfull information från tillgängliga data, vilket breddar diagnostikens räckvidd och stödjer mer personanpassad och effektiv vård för dem som riskerar att drabbas av sjukdomen.

Främja diagnosen av Alzheimers: Hur AI förbättrar hjärnavbildning från rutinmässiga CT-skanningar

I den föregående artikeln lyfte vi fram vad som kan göras för att minska risken för Alzheimers sjukdom. Men detta väcker oundvikligen frågan: För vem är dessa livsstilsförändringar realistiskt genomförbara?

Wang, Yiyu, Bert Steenbergen, Erwin Van Der Krabben, Henk-Jan Kooij, Kevin Raaphorst, und Remco Hoekman. „The Impact of the Built Environment and Social Environment on Physical Activity: A Scoping Review“. International Journal of Environmental Research and Public Health 20, Nr. 12 (20. Juni 2023): 6189. https://doi.org/10.3390/ijerph20126189. 

Albarracín, Dolores, and Wenhao Dai. “The Impact of the Environment on Behavior.” In Advances in Experimental Social Psychology, edited by Bertram Gawronski, vol. 69, 151-201. Academic Press, 2024.  
https://doi.org/10.1016/bs.aesp.2023.12.001. 

Att skapa nya vanor kan vara en komplicerad process som ofta tar längre tid än man förväntar sig. Även om det ofta sägs att det tar ungefär 21 till 66 dagar att etablera en vana, kan den faktiska tiden variera mycket beroende på individuella faktorer. Dessa inkluderar personlig motivation, socialt stöd och de specifika utmaningar man står inför.

När människor blir äldre har de ofta etablerade vanor som kan vara svåra att förändra. Långvariga beteenden, vare sig det gäller kost, motion eller dagliga rutiner, kan skapa ett starkt motstånd mot förändring. Hälsobegränsningar, stress och brist på sociala nätverk kan göra det ännu svårare för äldre att införa hälsosammare livsstilsvanor. Dessutom kan känslomässiga hinder, som rädsla för misslyckande eller känsla av överväldigande, ytterligare komplicera processen att skapa nya vanor. Därför är det avgörande att börja odla hälsosamma vanor tidigt i livet, eftersom dessa grundläggande beteenden kan underlätta övergången till hälsosammare val senare i livet. Som The Lancet påpekar: ”Det är aldrig för tidigt eller för sent att minska risken för demens.”

Miljön spelar en avgörande roll för vanebildning. Individer är mer benägna att utveckla hälsosamma vanor när de lever i stödjande miljöer som uppmuntrar positiva val. Detta inkluderar tillgång till säkra parker för fysisk aktivitet, samhällsresurser som främjar social interaktion och program som uppmuntrar hälsosam kost.

Att beakta den bredare kontexten väcker viktiga frågor om tillgången till stödjande miljöer och förutsättningar som främjar hälsosamt leverne och därmed minskar risken för att utveckla Alzheimers sjukdom.

🕒 Vem har tid att träna regelbundet, laga hälsosam mat eller börja med en ny hobby efter en lång arbetsdag eller medan man jonglerar flera jobb?
💰 Vem har råd med terapi, gymmedlemskap eller att bo i ett område som är säkert för promenader?
🤱 Vem utför obetalt omsorgsarbete, ofta utan erkännande eller stöd?
🏠 Vem har möjlighet att bo i miljöer som främjar hälsosamma vanor?

Hälsobeteenden sker inte i ett vakuum. De formas av de miljöer människor lever i: fattigdom, utbildning, bostadsförhållanden, arbetsmöjligheter, könsroller och tillgång till vård.

I ett samhälle som ofta ser hälsa som en fråga om personlig ansvar riskerar vi att förbise de strukturella ojämlikheter som avgör vem som kan leva hälsosamt och vem som inte kan. Även i höginkomstländer finns tydliga skillnader. Personer med lägre inkomster, mindre formell utbildning, osäkra bostadsförhållanden eller kronisk stress löper betydligt högre risker – inte för att de inte bryr sig om sin hälsa, utan för att livsvillkoren gör förebyggande svårare att uppnå. Marginaliserade grupper saknar ofta tillgång till säkra offentliga platser, prisvärd mat eller närliggande sjukvård. Detta är inte individuella brister, utan systematiska hinder.

Vad vi verkligen behöver: Systemförändring

Om vi vill ta förebyggande på allvar behöver vi gå bortom individuella råd och granska de bredare system som formar hälsa. Detta innebär investeringar i miljöer som gör hälsosamt leverne inte bara möjligt utan verkligen uppnåeligt.

Offentlig infrastruktur spelar en avgörande roll här. Säkra, promenadvänliga bostadsområden och tillgängliga grönområden uppmuntrar fysisk aktivitet och social interaktion, båda skyddsfaktorer mot kognitiv nedgång. Samhällscenter, bibliotek och vuxenutbildningsprogram erbjuder möjligheter till livslångt lärande och social kontakt, särskilt för äldre eller de som bor ensamma. Prisvärda bostäder och pålitlig kollektivtrafik minskar stress och isolering. Universell tillgång till sjukvård säkerställer att tillstånd som högt blodtryck eller diabetes, vilka är stora riskfaktorer för demens, kan hanteras tidigt och effektivt.

Alla dessa punkter är inte lyx – de är grunden för folkhälsa. Och de är avgörande eftersom förebyggande inte ska vara en privilegium. Livsstil spelar roll, men lika viktigt är jämlik tillgång.


Förebygga Alzheimers: Tillgänglighet och Prisvärdhet för Livsstilsförändringar

Alzheimers sjukdom är ett komplext pussel som består av olika faktorer. Pusslet inkluderar oföränderliga element som ålder, kön och genetik, men det finns goda nyheter: det finns även påverkbara riskfaktorer, såsom vanor och livsstilsval, som vi kan påverka för att minska risken att utveckla sjukdomen. Ny forskning, särskilt uppdateringen 2024 från Lancet Commission on Dementia¹,², lyfter fram vikten av att förstå dessa riskfaktorer för förebyggande och hantering av Alzheimers sjukdom (AD).

Livingston, G., et al. (2024). Dementia prevention, intervention, and care: 2024 report of the Lancet Commission. The Lancet, 404(10452), 572-628. https://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736(24)01296-0/abstract. 

Livingston, G., et al. (2020). Dementia prevention, intervention, and care: 2020 report of the Lancet Commission. The Lancet, 396(10248), 413-446. https://www.thelancet.com/article/S0140-6736(20)30367-6/fulltext.

Smolarek, A.deC., Ferreira, L. H., Mascarenhas, L. P., McAnulty, S. R., Varela, K. D., Dangui, M. C., de Barros, M. P., Utter, A. C., & Souza-Junior, T. P. (2016). The effects of strength training on cognitive performance in elderly women. Clinical interventions in aging, 11, 749–754. https://doi.org/10.2147/CIA.S102126

Dzierzewski, J. M., Dautovich, N., & Ravyts, S. (2018). Sleep and Cognition in Older Adults. Sleep medicine clinics, 13(1), 93–106. https://doi.org/10.1016/j.jsmc.2017.09.009 

Givet vikten av livsstilsfaktorer har REAL AD-studien inkluderat frivilliga tilläggsfrågeformulär som fokuserar på deltagarnas livsstilsvanor. Dessa frågeformulär ger oss möjlighet att ytterligare utforska hur kost, fysisk aktivitet, socialt engagemang och andra påverkbara beteenden relaterar till kognitiv hälsa och risken för Alzheimers sjukdom.

Att förstå dessa riskfaktorer kan vägleda strategier för att minska risken för Alzheimers, och vi vill nu gå vidare till de viktigaste påverkbara riskfaktorerna som forskning har identifierat som särskilt betydelsefulla.

Påverkbara riskfaktorer ger individer möjlighet att ta kontroll över sin hälsa och potentiellt minska risken för att utveckla AD. Enligt Lancet Commission skulle cirka 45 % av alla demensfall globalt kunna förebyggas eller åtminstone fördröjas genom att hantera dessa påverkbara riskfaktorer. Viktiga påverkbara riskfaktorer inkluderar:

Fysisk aktivitet: Regelbunden träning är ett av de mest effektiva sätten att stödja hjärnhälsa. Både aerob aktivitet, som promenader eller simning, och styrketräning är fördelaktiga. Styrketräning är särskilt viktig för kvinnor eftersom den hjälper till att bevara muskelmassa, förbättra balans och minska risken för fall, vilket är avgörande för självständighet med åldern. Tyvärr förbises styrketräning ofta för kvinnor, trots dess stora fördelar för både fysisk och kognitiv hälsa.³

Kost: En balanserad kost rik på frukt, grönsaker, fullkorn och hälsosamma fetter, som exempelvis medelhavskosten, kan ha en positiv effekt på kognitiv hälsa.

Kognitiv stimulans: Att hålla hjärnan aktiv genom livslångt lärande, läsning och mentalt stimulerande aktiviteter kan bygga kognitiv reserv. Denna reserv kan fördröja uppkomsten av demenssymtom.

Sociala kontakter: Att upprätthålla starka sociala band är viktigt för psykiskt välbefinnande. Umgänge med vänner och familj kan ge känslomässigt stöd och minska känslor av isolering, vilket är en betydande riskfaktor för kognitiv nedgång.

Kardiovaskulär hälsa: Att hantera tillstånd som högt blodtryck, diabetes och högt kolesterol är avgörande för hjärnhälsan. Dessa tillstånd kan öka risken för vaskulära skador, vilket är kopplat till Alzheimers sjukdom.

Hörsel- och synhälsa: Att åtgärda hörsel- och synnedsättningar kan kraftigt minska risken för kognitiv nedgång. Obehandlad hörselnedsättning kan leda till social isolering och minskad kognitiv stimulans, båda riskfaktorer för demens. Dessutom lyfter 2024 års rapport från Lancet Commission fram att synförlust nu erkänns som en ny riskfaktor för Alzheimers sjukdom. Nedsatt syn kan begränsa individens förmåga att delta i aktiviteter som främjar kognitiv hälsa, som läsning eller social interaktion.

Sluta röka: Att sluta röka kan avsevärt minska risken för kognitiv nedgång. Tobakens skadliga effekter på kärlhälsa kan bidra till utvecklingen av Alzheimers sjukdom.

Minska alkoholintag: Det är viktigt att minska alkoholkonsumtionen på grund av dess skadliga effekter på hjärnan. Överdrivet alkoholintag är kopplat till ökad risk för demens, vilket betonar vikten av måttlighet för att skydda kognitiv hälsa.

Även om sömn inte uttryckligen listas som en påverkbar riskfaktor i Lancet Commission-rapporterna, spelar den en avgörande roll för hjärnhälsan. Kvalitetssömn är väsentlig för minneskonsolidering och borttagning av neurotoxisk avfallsprodukter från hjärnan. Dålig sömnkvalitet och sömnstörningar (som obstruktiv sömnapné) kan bidra till kognitiv nedgång, vilket gör det viktigt att screena för sömnstörningar och prioritera god sömnhygien.

God sömnhygien innebär rutiner som främjar regelbunden, återhämtande sömn, såsom att hålla fasta sovtider, skapa en bekväm sovmiljö, begränsa skärmtid före sänggående och undvika koffein och tunga måltider på kvällen.⁴

Att förstå både oföränderliga och påverkbara riskfaktorer för Alzheimers sjukdom ger individer möjlighet att ta proaktiva steg för att minska sin risk. Genom att fokusera på livsstilsval såsom regelbunden fysisk och kognitiv aktivitet, balanserad kost och sociala kontakter kan individer positivt påverka sin kognitiva hälsa.

Alzheimers sjukdom är kanske ett komplext pussel, men genom att identifiera de delar vi kan påverka kan vi röra oss mot en hälsosammare framtid. Varje liten förändring kan ge en betydande effekt på hjärnhälsan och ge oss möjlighet att ta ansvar för vårt välbefinnande och minska risken för Alzheimers sjukdom.

Förebygga Alzheimers sjukdom? Hur livsstilsval kan göra skillnad

Efter det nyligen erhållna EU-godkännandet av Leqembi har maj inneburit ytterligare en milstolpe inom Alzheimerområdet. Den amerikanska läkemedelsmyndigheten (FDA) har godkänt det första blodbaserade testet för att upptäcka patologin i Alzheimers sjukdom. 

Vad är det här nya blodtestet? Hur fungerar det? 

Lumipulse G pTau217/β-Amyloid 1-42 Plasma-testet, som utvecklats av Fujirebio, använder ett vanligt blodprov för att upptäcka amyloiduppbyggnad i hjärnan - ett viktigt kännetecken för Alzheimers patologi. 

Detta är det första blodtestet någonsin som har fått FDA:s godkännande som en genombrottsprodukt för att upptäcka amyloida plack. Det innebär en stor förändring: från decennier av forskningsanvändning till ett reglerat kliniskt verktyg som nu kan stödja ett tidigare och mer tillgängligt kliniskt beslutsfattande. Det är viktigt att notera att detta test inte ger en diagnos på egen hand, utan att resultaten måste integreras med resultaten av en klinisk bedömning för att en diagnos ska kunna ställas. 

FDAs myndighetsgodkännande vilade på en multicenterstudie som omfattade 499 personer med kognitiv funktionsnedsättning. Deltagarna fick både blodtestet och antingen en PET-scanning av amyloid eller ett CSF-test, de två validerade och kliniskt använda testerna för amyloidpatologi. Testet visade en stark överensstämmelse med dessa guldstandardmetoder: 91,7% av de positiva blodproverna matchade med amyloidpositiva resultat och 97,3% av de negativa testerna matchade med amyloidnegativa resultat. Enkelt uttryckt, när testet sa ”ja” eller ”nej” hade det rätt för det mesta. Endast cirka 1 av 5 deltagare hamnade i en obestämd eller så kallad grå zon, där resultaten inte är entydiga, men nyare studier tyder på att detta antal kan minskas ytterligare genom att använda en metod som kallas dual cut-offs approach. 

Detta test är inte en ersättning för befintlig diagnostik. Snarare fungerar det som ett triageverktyg för att vägleda beslut om huruvida mer invasiva och kostsamma procedurer som PET och CSF är nödvändiga. Det kan vara särskilt användbart inom primärvården och i områden med begränsad tillgång till PET-bilddiagnostik eller där lumbalpunktion inte är ett alternativ. 

Dessutom kan det bidra till att i tid identifiera kandidater för anti-amyloidbehandlingar, som det nyligen godkända Leqembi (lecanemab), som endast är lämpligt för personer i ett tidigt skede av sjukdomen. 

Testet är dock inte godkänt för användning på personer utan symtom och lämpar sig inte för screening av befolkningen i allmänhet, eftersom falskt positiva eller negativa resultat, även om de är sällsynta, fortfarande kan vara missvisande. 

Testet är för närvarande endast godkänt i USA, där användningen är begränsad till personer i åldern 55 år eller äldre som redan visar tecken på kognitiv försämring. Det är ännu inte tillgängligt i Europa, eftersom den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) måste göra sin egen bedömning av bevisen. 

Varför REAL AD är mer relevant än någonsin 

För REAL AD-studien är denna utveckling av avgörande betydelse. Det nya FDA-beslutet stöder direkt den vetenskapliga och kliniska utgångspunkten för REAL AD: att Alzheimers sjukdomsmarkörer kan mätas på ett tillförlitligt sätt med ett enkelt blodprov. 

Det markerar en vändpunkt inom området och visar att blodbaserade tester har gått från att vara forskningsverktyg till att bli validerade kliniska hjälpmedel. I takt med att dessa tester blir tillgängliga i fler vårdmiljöer blir det viktigt att förstå hur de fungerar utanför specialistkliniker och hur de kan kombineras med andra verktyg för att stödja tidig diagnos i stor skala. 

Det är just detta som är ambitionen med REAL AD. Vi tar fram bevis för hur dessa tekniker fungerar i verkliga miljöer. När hälso- och sjukvårdssystemen förbereder sig för att lansera sjukdomsmodifierande behandlingar kommer vårt arbete att bidra till att visa om tillgängliga blodprov och digitala bedömningar kan användas för att nå rätt personer vid rätt tidpunkt. 

Läs FDAs uttalande: https://www.fda.gov/news-events/press-announcements/fda-clears-first-blood-test-used-diagnosing-alzheimers-disease 

Läs uttalandet från Alzheimer's Association: https://www.alz.org/news/2025/fda-clears-blood-test-alzheimers-diagnosis 

FDA godkänner det första blodtestet för att upptäcka Alzheimers sjukdomspatologi

När vi tänker på Alzheimers sjukdom föreställer vi oss ofta glömska – borttappade nycklar, upprepade berättelser eller missade möten. Men det som pratas mindre om är den emotionella och psykologiska bördan som bärs av dem som lever med Alzheimer, och av dem som älskar och tar hand om dem. Därför vill vi nu, under Maj - månaden för medvetenhet om psykisk hälsa - rikta extra ljus mot detta.

Alzheimer's Association. (n.d.). Depression and Alzheimer's. Retrieved from https://www.alz.org/help-support/caregiving/stages-behaviors/depression

Richmond-Rakerd, L. S., D’Souza, S., Milne, B. J., Caspi, A., & Moffitt, T. E. (2022). Longitudinal Associations of Mental Disorders With Dementia: 30-Year Analysis of 1.7 Million New Zealand Citizens. JAMA Psychiatry, 79(4), 333-340. https://jamanetwork.com/journals/jamapsychiatry/fullarticle/2789298

National Institute on Aging. (2022). Mental Disorders Linked to Increased Risk of Dementia in Earlier Life. Retrieved from https://www.nia.nih.gov/news/mental-disorders-linked-increased-risk-dementia-earlier-life

En Alzheimersdiagnos kan väcka känslor av nedstämdhet och oro, särskilt när personen börjar märka förändringar i hjärnan och vardagen. Det är vanligt med sådana känslomässiga reaktioner, särskilt i sjukdomens tidiga och mellersta stadier. Många kan uppleva:

Minskad lust att göra saker man tidigare tyckte om

Oro inför framtiden, eller rädsla för att bli en börda

Det här är inte bara naturliga reaktioner – det handlar ofta om psykisk ohälsa som behöver tas på allvar och få rätt stöd. Läs mer här.

Sambandet mellan hjärnan och måendet – vad forskningen säger

Det är inte bara själva diagnosen som påverkar det psykiska måendet. Ny forskning visar att Alzheimers sjukdom i sig kan bidra till symptom som oro, apati och depression.

En studie från Lunds universitet (2024) visade att biologiska förändringar i hjärnan – som amyloidplack och tau-protein – hänger samman med just dessa symtom, ofta redan innan minnesproblemen blir tydliga. Det bekräftar vad många anhöriga redan vet: sjukdomen påverkar hela människan, inte bara minnet. Läs mer om studien här.

Den andra sidan av spegeln – anhörigas psykiska hälsa

Medan den som lever med Alzheimer kämpar med en sorts utmaning, möter anhöriga en annan. Ofta är det partner, barn eller nära vänner som ser en älskad förändras framför sina ögon.

Att vara anhörigvårdare är känslomässigt krävande och kan leda till:

Det här är också en fråga om psykisk hälsa. Studier visar att anhöriga till personer med Alzheimer löper högre risk att drabbas av både ångest och depression. Men alltför ofta kommer deras eget mående i andra hand. Under den här månaden för psykisk hälsa vill vi påminna: även anhörigas hälsa är viktig.

Psykisk ohälsa tidigare i livet – en riskfaktor för Alzheimer

Sambandet mellan psykisk hälsa och Alzheimer går åt båda hållen. Forskning tyder nu på att psykisk ohälsa tidigare i livet kan öka risken för demens senare.

En studie från National Institute on Aging i Storbritannien visar att personer som haft depression, ångest eller PTSD har högre risk att utveckla Alzheimer och annan demens i äldre ålder. Det understryker hur starkt hjärnans hälsa hänger samman med vårt psykiska välbefinnande – genom hela livet. Läs mer här.

När vi uppmärksammar psykisk hälsa, låt oss inte glömma Alzheimer. Låt oss prata öppet om den depression som kan följa med en diagnos, om apatin och oron som ofta är en del av sjukdomen, och om det tysta lidande som många anhöriga bär på.

Lyssna utan att döma – både på den som är sjuk och den som vårdar

Uppmuntra till samtalsstöd eller anhöriggrupper

Arbeta för att psykisk hälsovård blir mer demensmedveten

Stäm av med vänner eller grannar som går igenom en sådan här livssituation

Bortom minnet: Alzheimers och psykisk hälsa

Den 15 april beviljade Europeiska kommissionen ett EU-omfattande marknadsföringstillstånd för Lecanemab (Leqembi®), det första läkemedlet i Europa som riktar in sig på sjukdomsprocessen bakom Alzheimers snarare än att enbart lindra dess symtom. Beslutet följer det positiva utlåtandet från Europeiska läkemedelsmyndigheten i november förra året och träder i kraft omedelbart i alla EU- och EES-länder. 

Vad innebär detta? 
Detta är stora nyheter, eftersom Leqembi blir den första godkända så kallade sjukdomsmodifierande behandlingen för tidig Alzheimers sjukdom i Europa – ett betydande steg framåt för de över 160 000 personer i Sverige och de miljoner i Europa som lever med sjukdomen. 

Vad är Leqembi? 
Lecanemab (Leqembi®) är en antikropp som ges via intravenös infusion varannan vecka. Den binder till amyloid‑beta-protein – ett giftigt protein som bildar klibbiga plack i hjärnan hos personer med Alzheimers, och hjälper kroppen att rensa bort placken som gradvis skadar hjärnceller. Genom att ta bort dessa plack tidigt i sjukdomsförloppet syftar behandlingen till att bevara minne och tankeförmåga längre. I den kliniska prövningen försämrades minnesfunktionerna mindre hos de personer som fick detta läkemedel än hos dem som fick placebo. 

Intressant nog grundar forskningen bakom Leqembi i den svenska professorn Lars Lannfelts och hans kollegors arbete vid Uppsala universitet. 

Vem kan få behandlingen – och varför finns det begränsningar? 

Det är viktigt att påpeka att behandlingen endast kommer att ges till vuxna som: 

Befinner sig i sjukdomens allra tidigaste skeden (mild kognitiv svikt och mild Alzheimers) 

Har amyloid-beta i hjärnan, vilket bekräftas genom en positiv PET-undersökning 

Har en eller inga kopior av ApoE4-riskgenen 

Personer med två kopior av ApoE4 utesluts eftersom de har en högre risk för “amyloidrelaterade avbildningsavvikelser (ARIA)”, såsom hjärnsvullnad eller små blödningar som ses på MRT-scans. 

Vill du veta mer om Leqembi? 
Läs gärna vår tidigare artikel för att få mer inblick i den kliniska evidensen kring fördelar och eventuella biverkningar. 

Vad händer nu? 
Från och med nu kommer varje medlemsland att fatta beslut om finansiering och nationella ersättningsstrategier för Leqembi. Hälsoekonomiska utvärderingar och prisförhandlingar kommer att ta tid, så tillgången lär variera mellan länder. Sjukhus kommer också att behöva ytterligare resurser för infrastruktur och utbildning av personal innan behandlingen kan börja användas. 

Läs kommissionens uttalande: https://ec.europa.eu/newsroom/sante/items/879055

Läs Alzheimerfonden: https://www.alzheimerfonden.se/nyheter/eu-godkaenner-nu-foersta-bromsmedicinet-leqembi-foer-behandling-av-tidig-alzheimers-sjukdom/ 

Läs pressmeddelandet från BioArctic: https://www.bioarctic.com/sv/eu-godkanner-leqembi-lecanemab-for-behandling-av-tidig-alzheimers-sjukdom/

Första sjukdomsmodifierande läkemedlet Leqembi nu godkänt för behandling av tidig Alzheimers sjukdom i Europa 

Årets AD/PD-konferens (Internationella konferensen om Alzheimers och Parkinsons sjukdomar samt relaterade neurologiska tillstånd) präglades av en imponerande bredd inom klinisk forskning och ett tydligt fokus på hur diagnostik och nya behandlingar kan göra verklig nytta i vården. Med ett program fyllt av translationell forskning och konkreta insikter visade mötet både hur långt fältet har kommit – och hur mycket potential som fortfarande finns i att överbrygga gapet mellan vetenskapliga upptäckter och praktisk patientvård.

En av höjdpunkterna på konferensen var den årliga genomgången av läkemedel i utveckling för Alzheimers sjukdom, presenterad av Jeffrey Cummings. Genomgången gav en bred och framtidsinriktad överblick över vart fältet är på väg. I år låg särskilt fokus på äldre antiinflammatoriska läkemedel som testas för ny användning vid Alzheimer, vilket stärker teorin om att immunsystemet kan vara en viktig målpunkt för framtida behandlingar.

Konferensen lyfte också fram att vissa behandlingar som redan är godkända i USA ännu inte är tillgängliga i Europa. Detta satte igång viktiga samtal om tillgång till vård, skillnader i regelverk och hur snabbt nya behandlingar implementeras i olika delar av världen. Diskussionerna visade på behovet av global samordning för att kunna omvandla innovationer till verklig patientnytta.

Man diskuterade även viktiga biologiska skillnader mellan könen, särskilt hur kvinnor verkar vara mer sårbara för att utveckla Alzheimer. Det här understryker det akuta behovet av att anpassa både förebyggande arbete och behandlingar efter kön och könsspecifika riskfaktorer.

Inom området biomarkörer presenterades spännande framsteg inom proteomik – ett forskningsfält som handlar om att mäta alla proteiner i ett prov samtidigt – samt nya biomarkörer i kroppsvätskor, däribland den lovande MTBR-243. Dessa kan spela en viktig roll i att upptäcka sjukdomen tidigt och sortera patienter efter risk eller sjukdomstyp.

Digitala biomarkörer stod också i centrum. I en särskilt uppmärksammad presentation beskrev forskaren Rhoda Au dessa som “det nya blodet”, tack vare deras möjlighet att kontinuerligt och i realtid följa hjärnans hälsa. Det här kan innebära ett stort skifte i hur vi arbetar med tidig upptäckt och uppföljning av sjukdomar över tid.

Andra viktiga sessioner fokuserade på hur man integrerar blodprover, hjärnavbildning, digitala verktyg och AI – samt hur dessa biomarkörer kan införlivas i vanlig vård för att stödja tidig och korrekt diagnos. Ett tydligt tema under hela konferensen var hur vi faktiskt får ut dessa verktyg i praktiken och använder dem där de behövs som mest: i mötet mellan vårdpersonal och patient.

REAL AD-studien fanns också på plats och bidrog till diskussionen. Projektledare Iris Bosch presenterade en poster om erfarenheterna från att genomföra en helt digital studie för att hitta tidiga tecken på Alzheimer – utan att deltagarna behövde åka till klinik. Fokus låg på tre saker:

Hur forskare, vården, företag och samhällsaktörer samarbetat

Hur studien fungerat praktiskt – från start till insamling av data

Hur man lyckats hålla deltagarnas engagemang uppe över tid

David Berron visade också tidiga resultat från kognitiva tester som genomförts med hjälp av appen neotiv.

I sessionen “Fluid Biomarkers and Imaging” delade Dr. Sebastian Palmqvist (Lunds universitet) och Prof. Michael Schöll (Göteborgs universitet, studiens ansvarige forskare) med sig av nya insikter kring hur blodmarkörer kan användas tillsammans med hjärnavbildning. Dr. Palmqvist presenterade resultat från en studie som testat ett helautomatiskt blodprov i både primärvården och specialistvården. Dr. Schöll presenterade de första baslinjeresultaten från REAL AD. Dessa tidiga resultat visar potentialen i att kombinera biomarkörer i blodet med digitala verktyg för att förbättra tidig upptäckt och uppföljning. Han betonade också hur viktigt det är att följa deltagarna över tid för att kunna avgöra hur bra dessa tester faktiskt är på att förutsäga sjukdomens utveckling – och vägleda framtida behandlingar.

Båda forskarna lyfte vikten av att föra över forskningsframsteg inom biomarkörer till faktisk klinisk användning. Deras presentationer visade hur en kombination av blodprov, bilddiagnostik och digitala verktyg kan skapa ett mer tillgängligt och effektivt system för att ställa diagnos vid Alzheimer.

Sessionen “Biomarkers in Clinical Use Across Dementias” visade att biomarkörer nu även används allt mer för andra typer av demenssjukdomar. Kaj Blennow höll en presentation om hur blod- och ryggvätskeprover kan bli en naturlig del av utredningen för patienter med tidiga minnessymtom – något som snabbt håller på att förändra hur utredningar går till i praktiken.

REAL AD:s presentationer bjöd på spännande inblickar, och vi ser fram emot att dela fler resultat när analyserna är färdiga.

Sammanfattningsvis visade AD/PD 2025 tydligt att forskningen om Alzheimer går snabbt framåt. Utmaningen nu är att omvandla dessa framsteg till jämlik, effektiv och tillgänglig vård. På REAL AD är vi fast beslutna att bidra till det genom samarbete och med människan i centrum.

Reflektioner från AD/PD 2025: Från forskning till nytta för patienter

Vi tillbringar ungefär en tredjedel av våra liv sovandes, så det är inte förvånande att sömn är avgörande för både fysisk hälsa och kognitivt välbefinnande. Men det handlar inte bara om att få tillräckligt många timmars sömn – kvaliteten, tidpunkten, regelbundenheten och djupet spelar alla en viktig roll, särskilt när vi blir äldre.

Sömn spelar en grundläggande roll i att stödja nästan alla kroppens system. Den bidrar till att spara energi, gör att kroppen kan återhämta sig och laddas upp på nytt, och har en nyckelfunktion i att reglera immunförsvaret och upprätthålla motståndskraft mot infektioner och inflammation. Sömn främjar också fysisk utveckling, vävnadsreparation samt balansen i viktiga ämnesomsättnings- och hormonprocesser. Den är också avgörande för vårt känslomässiga välbefinnande, genom att hjälpa oss hantera stress, stabilisera humöret och bearbeta känslomässiga upplevelser.

Utöver dessa funktioner är sömn en grundpelare för kognitiv hälsa. Den samordnar inlärning och minneskonsolidering – integrerar ny information och lagrar den i långtidsminnet – och bidrar till övergripande hjärnunderhåll.

Även om kroppen vilar under sömnen är hjärnan fortsatt aktiv. En av de mest fascinerande upptäckterna inom neurovetenskap på senare år är identifieringen av det glymfatiska systemet – ett specialiserat avfallsrensningssystem unikt för hjärnan. Liknande det lymfatiska systemet i resten av kroppen, består det glymfatiska systemet av ett nätverk av kanaler som stöds av hjärnans stödjeceller, gliacellerna – därav namnet ”glia” + ”lymfatisk”. Detta system blir särskilt aktivt under djup långsamvågssömn och fungerar som en diskmaskin för hjärnan. Det hjälper till att skölja bort avfallsprodukter som ansamlas under vakna timmar – inklusive beta-amyloid och tau-proteiner, som är kännetecken för Alzheimers sjukdom. När sömnen störs eller är otillräcklig försämras denna viktiga rengöringsprocess, vilket gör att toxiska ämnen kan byggas upp över tid och potentiellt ökar risken för neurodegenerativa sjukdomar.

Sömnen består av en mycket organiserad sekvens av stadier som upprepas i cykler om cirka 90 minuter. Dessa cykler växlar mellan två huvudtyper av sömn: NREM-sömn (Non-Rapid Eye Movement) och REM-sömn (Rapid Eye Movement).

NREM-sömnen omfattar tre stadier, från lätt sömn (stadium N1 och N2) till djup sömn (stadium N3) – även kallad långsamvågssömn. Detta djupaste stadium är viktigt för fysisk återhämtning, immunreglering och minneskonsolidering, särskilt för deklarativt minne – det vill säga fakta, händelser och kunskap. Det är också kopplat till synaptisk nedskalning, där hjärnan rensar bort mindre relevant information och förbereder sig för ny inlärning. Forskning har dessutom visat att det glymfatiska (hjärn-tvättande) systemet är mest aktivt under denna fas.

Under REM-sömnen blir hjärnan mycket aktiv – nästan lika aktiv som i vaket tillstånd – medan kroppen går in i ett tillfälligt tillstånd av muskelparalys, kallat atoni, som förhindrar oss från att fysiskt agera ut våra drömmar. De enda muskler som förblir aktiva är de som styr andningen och ögonrörelserna – därav namnet REM. REM-sömn spelar en nyckelroll i bearbetning av känslominnen, kreativitet, inlärning av motoriska färdigheter och hjärnplasticitet – hjärnans förmåga att omorganisera sig, skapa nya kopplingar och integrera nya upplevelser.

Precis som många andra biologiska processer förändras även sömnen med åldern – oberoende av sjukdom eller medicinering.

Vanliga åldersrelaterade förändringar i sömn inkluderar:

Dessa förändringar kan göra det svårare att känna sig utvilad och kan dessutom påverka hjärnans hälsa på lång sikt.

I de senare stadierna av Alzheimers sjukdom är sömnstörningar vanliga, vilket tros bero på skador på hjärnans system som reglerar sömn–vaken-cykeln.

Men ny forskning antyder att dålig sömn inte bara är en konsekvens av Alzheimers – den kan också bidra till dess utveckling.

Eftersom vi nu vet att förändringar i hjärnan kopplade till Alzheimers sjukdom kan börja flera decennier innan några minnessymptom uppstår – en period som kallas den prekliniska fasen – är det avgörande att studera detta tidiga skede. Det kan hjälpa oss att identifiera faktorer som ökar risken och upptäcka sårbara individer i ett tidigare skede.

Nyhetsflöde

(Fjärrstyrd) Digital kognitiv testning: Mäta hjärnhälsa oavsett plats

REAL AD Läshörna: Hjärnmat eller Böcker som Får dig att Tänka på Hjärnhälsa

Främja diagnosen av Alzheimers: Hur AI förbättrar hjärnavbildning från rutinmässiga CT-skanningar

Förebygga Alzheimers: Tillgänglighet och Prisvärdhet för Livsstilsförändringar

Förebygga Alzheimers sjukdom? Hur livsstilsval kan göra skillnad

FDA godkänner det första blodtestet för att upptäcka Alzheimers sjukdomspatologi

Bortom minnet: Alzheimers och psykisk hälsa

Första sjukdomsmodifierande läkemedlet Leqembi nu godkänt för behandling av tidig Alzheimers sjukdom i Europa

Reflektioner från AD/PD 2025: Från forskning till nytta för patienter

Varför sömn är viktig för hjärnhälsan – och för att förebygga Alzheimers sjukdom

Vad är blodbaserade biomarkörer?

Internationella kvinnodagen: Kvinnor och Alzheimerrisk

Svensk kommentar: Leqembi rekommenderas för tidig Alzheimers sjukdom i Europa

Europeiska läkemedelskommittén rekommenderar Leqembi för behandling av tidig Alzheimers sjukdom

Nya rön om hur demens kan förebyggas

EU:s läkemedelsmyndighets (EMA) kommitté för humanläkemedel (CHMP) har beslutar att ej godkänna läkemedel för alzheimers

Den amerikanska Food and Drug Administration (FDA) har godkänt en ny behandling för personer med tidiga symtom på Alzheimers sjukdom