Adress: 
REAL AD
Wallinsgatan 6
43141 Mölndal

Fames ac turpis egestas maecenas. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetuer adipiscing elit. Donec odio. Nullam malesuada erat ut turpis. Suspendise urna nibh, viverra non, semper suscipit i posuere a.

Studien drivs av:

Följ oss:

Efter det nyligen erhållna EU-godkännandet av Leqembi har maj inneburit ytterligare en milstolpe inom Alzheimerområdet. Den amerikanska läkemedelsmyndigheten (FDA) har godkänt det första blodbaserade testet för att upptäcka patologin i Alzheimers sjukdom. 

Vad är det här nya blodtestet? Hur fungerar det? 

Lumipulse G pTau217/β-Amyloid 1-42 Plasma-testet, som utvecklats av Fujirebio, använder ett vanligt blodprov för att upptäcka amyloiduppbyggnad i hjärnan - ett viktigt kännetecken för Alzheimers patologi. 

Detta är det första blodtestet någonsin som har fått FDA:s godkännande som en genombrottsprodukt för att upptäcka amyloida plack. Det innebär en stor förändring: från decennier av forskningsanvändning till ett reglerat kliniskt verktyg som nu kan stödja ett tidigare och mer tillgängligt kliniskt beslutsfattande. Det är viktigt att notera att detta test inte ger en diagnos på egen hand, utan att resultaten måste integreras med resultaten av en klinisk bedömning för att en diagnos ska kunna ställas. 

FDAs myndighetsgodkännande vilade på en multicenterstudie som omfattade 499 personer med kognitiv funktionsnedsättning. Deltagarna fick både blodtestet och antingen en PET-scanning av amyloid eller ett CSF-test, de två validerade och kliniskt använda testerna för amyloidpatologi. Testet visade en stark överensstämmelse med dessa guldstandardmetoder: 91,7% av de positiva blodproverna matchade med amyloidpositiva resultat och 97,3% av de negativa testerna matchade med amyloidnegativa resultat. Enkelt uttryckt, när testet sa ”ja” eller ”nej” hade det rätt för det mesta. Endast cirka 1 av 5 deltagare hamnade i en obestämd eller så kallad grå zon, där resultaten inte är entydiga, men nyare studier tyder på att detta antal kan minskas ytterligare genom att använda en metod som kallas dual cut-offs approach. 

Detta test är inte en ersättning för befintlig diagnostik. Snarare fungerar det som ett triageverktyg för att vägleda beslut om huruvida mer invasiva och kostsamma procedurer som PET och CSF är nödvändiga. Det kan vara särskilt användbart inom primärvården och i områden med begränsad tillgång till PET-bilddiagnostik eller där lumbalpunktion inte är ett alternativ. 

Dessutom kan det bidra till att i tid identifiera kandidater för anti-amyloidbehandlingar, som det nyligen godkända Leqembi (lecanemab), som endast är lämpligt för personer i ett tidigt skede av sjukdomen. 

Testet är dock inte godkänt för användning på personer utan symtom och lämpar sig inte för screening av befolkningen i allmänhet, eftersom falskt positiva eller negativa resultat, även om de är sällsynta, fortfarande kan vara missvisande. 

Testet är för närvarande endast godkänt i USA, där användningen är begränsad till personer i åldern 55 år eller äldre som redan visar tecken på kognitiv försämring. Det är ännu inte tillgängligt i Europa, eftersom den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) måste göra sin egen bedömning av bevisen. 

Varför REAL AD är mer relevant än någonsin 

För REAL AD-studien är denna utveckling av avgörande betydelse. Det nya FDA-beslutet stöder direkt den vetenskapliga och kliniska utgångspunkten för REAL AD: att Alzheimers sjukdomsmarkörer kan mätas på ett tillförlitligt sätt med ett enkelt blodprov. 

Det markerar en vändpunkt inom området och visar att blodbaserade tester har gått från att vara forskningsverktyg till att bli validerade kliniska hjälpmedel. I takt med att dessa tester blir tillgängliga i fler vårdmiljöer blir det viktigt att förstå hur de fungerar utanför specialistkliniker och hur de kan kombineras med andra verktyg för att stödja tidig diagnos i stor skala. 

Det är just detta som är ambitionen med REAL AD. Vi tar fram bevis för hur dessa tekniker fungerar i verkliga miljöer. När hälso- och sjukvårdssystemen förbereder sig för att lansera sjukdomsmodifierande behandlingar kommer vårt arbete att bidra till att visa om tillgängliga blodprov och digitala bedömningar kan användas för att nå rätt personer vid rätt tidpunkt. 

Läs FDAs uttalande: https://www.fda.gov/news-events/press-announcements/fda-clears-first-blood-test-used-diagnosing-alzheimers-disease 

Läs uttalandet från Alzheimer's Association: https://www.alz.org/news/2025/fda-clears-blood-test-alzheimers-diagnosis 

FDA godkänner det första blodtestet för att upptäcka Alzheimers sjukdomspatologi

När vi tänker på Alzheimers sjukdom föreställer vi oss ofta glömska – borttappade nycklar, upprepade berättelser eller missade möten. Men det som pratas mindre om är den emotionella och psykologiska bördan som bärs av dem som lever med Alzheimer, och av dem som älskar och tar hand om dem. Därför vill vi nu, under Maj - månaden för medvetenhet om psykisk hälsa - rikta extra ljus mot detta.

Alzheimer's Association. (n.d.). Depression and Alzheimer's. Retrieved from https://www.alz.org/help-support/caregiving/stages-behaviors/depression

Richmond-Rakerd, L. S., D’Souza, S., Milne, B. J., Caspi, A., & Moffitt, T. E. (2022). Longitudinal Associations of Mental Disorders With Dementia: 30-Year Analysis of 1.7 Million New Zealand Citizens. JAMA Psychiatry, 79(4), 333-340. https://jamanetwork.com/journals/jamapsychiatry/fullarticle/2789298

National Institute on Aging. (2022). Mental Disorders Linked to Increased Risk of Dementia in Earlier Life. Retrieved from https://www.nia.nih.gov/news/mental-disorders-linked-increased-risk-dementia-earlier-life

En Alzheimersdiagnos kan väcka känslor av nedstämdhet och oro, särskilt när personen börjar märka förändringar i hjärnan och vardagen. Det är vanligt med sådana känslomässiga reaktioner, särskilt i sjukdomens tidiga och mellersta stadier. Många kan uppleva:

Minskad lust att göra saker man tidigare tyckte om

Oro inför framtiden, eller rädsla för att bli en börda

Det här är inte bara naturliga reaktioner – det handlar ofta om psykisk ohälsa som behöver tas på allvar och få rätt stöd. Läs mer här.

Sambandet mellan hjärnan och måendet – vad forskningen säger

Det är inte bara själva diagnosen som påverkar det psykiska måendet. Ny forskning visar att Alzheimers sjukdom i sig kan bidra till symptom som oro, apati och depression.

En studie från Lunds universitet (2024) visade att biologiska förändringar i hjärnan – som amyloidplack och tau-protein – hänger samman med just dessa symtom, ofta redan innan minnesproblemen blir tydliga. Det bekräftar vad många anhöriga redan vet: sjukdomen påverkar hela människan, inte bara minnet. Läs mer om studien här.

Den andra sidan av spegeln – anhörigas psykiska hälsa

Medan den som lever med Alzheimer kämpar med en sorts utmaning, möter anhöriga en annan. Ofta är det partner, barn eller nära vänner som ser en älskad förändras framför sina ögon.

Att vara anhörigvårdare är känslomässigt krävande och kan leda till:

Det här är också en fråga om psykisk hälsa. Studier visar att anhöriga till personer med Alzheimer löper högre risk att drabbas av både ångest och depression. Men alltför ofta kommer deras eget mående i andra hand. Under den här månaden för psykisk hälsa vill vi påminna: även anhörigas hälsa är viktig.

Psykisk ohälsa tidigare i livet – en riskfaktor för Alzheimer

Sambandet mellan psykisk hälsa och Alzheimer går åt båda hållen. Forskning tyder nu på att psykisk ohälsa tidigare i livet kan öka risken för demens senare.

En studie från National Institute on Aging i Storbritannien visar att personer som haft depression, ångest eller PTSD har högre risk att utveckla Alzheimer och annan demens i äldre ålder. Det understryker hur starkt hjärnans hälsa hänger samman med vårt psykiska välbefinnande – genom hela livet. Läs mer här.

När vi uppmärksammar psykisk hälsa, låt oss inte glömma Alzheimer. Låt oss prata öppet om den depression som kan följa med en diagnos, om apatin och oron som ofta är en del av sjukdomen, och om det tysta lidande som många anhöriga bär på.

Lyssna utan att döma – både på den som är sjuk och den som vårdar

Uppmuntra till samtalsstöd eller anhöriggrupper

Arbeta för att psykisk hälsovård blir mer demensmedveten

Stäm av med vänner eller grannar som går igenom en sådan här livssituation

Bortom minnet: Alzheimers och psykisk hälsa

Den 15 april beviljade Europeiska kommissionen ett EU-omfattande marknadsföringstillstånd för Lecanemab (Leqembi®), det första läkemedlet i Europa som riktar in sig på sjukdomsprocessen bakom Alzheimers snarare än att enbart lindra dess symtom. Beslutet följer det positiva utlåtandet från Europeiska läkemedelsmyndigheten i november förra året och träder i kraft omedelbart i alla EU- och EES-länder. 

Vad innebär detta? 
Detta är stora nyheter, eftersom Leqembi blir den första godkända så kallade sjukdomsmodifierande behandlingen för tidig Alzheimers sjukdom i Europa – ett betydande steg framåt för de över 160 000 personer i Sverige och de miljoner i Europa som lever med sjukdomen. 

Vad är Leqembi? 
Lecanemab (Leqembi®) är en antikropp som ges via intravenös infusion varannan vecka. Den binder till amyloid‑beta-protein – ett giftigt protein som bildar klibbiga plack i hjärnan hos personer med Alzheimers, och hjälper kroppen att rensa bort placken som gradvis skadar hjärnceller. Genom att ta bort dessa plack tidigt i sjukdomsförloppet syftar behandlingen till att bevara minne och tankeförmåga längre. I den kliniska prövningen försämrades minnesfunktionerna mindre hos de personer som fick detta läkemedel än hos dem som fick placebo. 

Intressant nog grundar forskningen bakom Leqembi i den svenska professorn Lars Lannfelts och hans kollegors arbete vid Uppsala universitet. 

Vem kan få behandlingen – och varför finns det begränsningar? 

Det är viktigt att påpeka att behandlingen endast kommer att ges till vuxna som: 

Befinner sig i sjukdomens allra tidigaste skeden (mild kognitiv svikt och mild Alzheimers) 

Har amyloid-beta i hjärnan, vilket bekräftas genom en positiv PET-undersökning 

Har en eller inga kopior av ApoE4-riskgenen 

Personer med två kopior av ApoE4 utesluts eftersom de har en högre risk för “amyloidrelaterade avbildningsavvikelser (ARIA)”, såsom hjärnsvullnad eller små blödningar som ses på MRT-scans. 

Vill du veta mer om Leqembi? 
Läs gärna vår tidigare artikel för att få mer inblick i den kliniska evidensen kring fördelar och eventuella biverkningar. 

Vad händer nu? 
Från och med nu kommer varje medlemsland att fatta beslut om finansiering och nationella ersättningsstrategier för Leqembi. Hälsoekonomiska utvärderingar och prisförhandlingar kommer att ta tid, så tillgången lär variera mellan länder. Sjukhus kommer också att behöva ytterligare resurser för infrastruktur och utbildning av personal innan behandlingen kan börja användas. 

Läs kommissionens uttalande: https://ec.europa.eu/newsroom/sante/items/879055

Läs Alzheimerfonden: https://www.alzheimerfonden.se/nyheter/eu-godkaenner-nu-foersta-bromsmedicinet-leqembi-foer-behandling-av-tidig-alzheimers-sjukdom/ 

Läs pressmeddelandet från BioArctic: https://www.bioarctic.com/sv/eu-godkanner-leqembi-lecanemab-for-behandling-av-tidig-alzheimers-sjukdom/

Första sjukdomsmodifierande läkemedlet Leqembi nu godkänt för behandling av tidig Alzheimers sjukdom i Europa 

Årets AD/PD-konferens (Internationella konferensen om Alzheimers och Parkinsons sjukdomar samt relaterade neurologiska tillstånd) präglades av en imponerande bredd inom klinisk forskning och ett tydligt fokus på hur diagnostik och nya behandlingar kan göra verklig nytta i vården. Med ett program fyllt av translationell forskning och konkreta insikter visade mötet både hur långt fältet har kommit – och hur mycket potential som fortfarande finns i att överbrygga gapet mellan vetenskapliga upptäckter och praktisk patientvård.

En av höjdpunkterna på konferensen var den årliga genomgången av läkemedel i utveckling för Alzheimers sjukdom, presenterad av Jeffrey Cummings. Genomgången gav en bred och framtidsinriktad överblick över vart fältet är på väg. I år låg särskilt fokus på äldre antiinflammatoriska läkemedel som testas för ny användning vid Alzheimer, vilket stärker teorin om att immunsystemet kan vara en viktig målpunkt för framtida behandlingar.

Konferensen lyfte också fram att vissa behandlingar som redan är godkända i USA ännu inte är tillgängliga i Europa. Detta satte igång viktiga samtal om tillgång till vård, skillnader i regelverk och hur snabbt nya behandlingar implementeras i olika delar av världen. Diskussionerna visade på behovet av global samordning för att kunna omvandla innovationer till verklig patientnytta.

Man diskuterade även viktiga biologiska skillnader mellan könen, särskilt hur kvinnor verkar vara mer sårbara för att utveckla Alzheimer. Det här understryker det akuta behovet av att anpassa både förebyggande arbete och behandlingar efter kön och könsspecifika riskfaktorer.

Inom området biomarkörer presenterades spännande framsteg inom proteomik – ett forskningsfält som handlar om att mäta alla proteiner i ett prov samtidigt – samt nya biomarkörer i kroppsvätskor, däribland den lovande MTBR-243. Dessa kan spela en viktig roll i att upptäcka sjukdomen tidigt och sortera patienter efter risk eller sjukdomstyp.

Digitala biomarkörer stod också i centrum. I en särskilt uppmärksammad presentation beskrev forskaren Rhoda Au dessa som “det nya blodet”, tack vare deras möjlighet att kontinuerligt och i realtid följa hjärnans hälsa. Det här kan innebära ett stort skifte i hur vi arbetar med tidig upptäckt och uppföljning av sjukdomar över tid.

Andra viktiga sessioner fokuserade på hur man integrerar blodprover, hjärnavbildning, digitala verktyg och AI – samt hur dessa biomarkörer kan införlivas i vanlig vård för att stödja tidig och korrekt diagnos. Ett tydligt tema under hela konferensen var hur vi faktiskt får ut dessa verktyg i praktiken och använder dem där de behövs som mest: i mötet mellan vårdpersonal och patient.

REAL AD-studien fanns också på plats och bidrog till diskussionen. Projektledare Iris Bosch presenterade en poster om erfarenheterna från att genomföra en helt digital studie för att hitta tidiga tecken på Alzheimer – utan att deltagarna behövde åka till klinik. Fokus låg på tre saker:

Hur forskare, vården, företag och samhällsaktörer samarbetat

Hur studien fungerat praktiskt – från start till insamling av data

Hur man lyckats hålla deltagarnas engagemang uppe över tid

David Berron visade också tidiga resultat från kognitiva tester som genomförts med hjälp av appen neotiv.

I sessionen “Fluid Biomarkers and Imaging” delade Dr. Sebastian Palmqvist (Lunds universitet) och Prof. Michael Schöll (Göteborgs universitet, studiens ansvarige forskare) med sig av nya insikter kring hur blodmarkörer kan användas tillsammans med hjärnavbildning. Dr. Palmqvist presenterade resultat från en studie som testat ett helautomatiskt blodprov i både primärvården och specialistvården. Dr. Schöll presenterade de första baslinjeresultaten från REAL AD. Dessa tidiga resultat visar potentialen i att kombinera biomarkörer i blodet med digitala verktyg för att förbättra tidig upptäckt och uppföljning. Han betonade också hur viktigt det är att följa deltagarna över tid för att kunna avgöra hur bra dessa tester faktiskt är på att förutsäga sjukdomens utveckling – och vägleda framtida behandlingar.

Båda forskarna lyfte vikten av att föra över forskningsframsteg inom biomarkörer till faktisk klinisk användning. Deras presentationer visade hur en kombination av blodprov, bilddiagnostik och digitala verktyg kan skapa ett mer tillgängligt och effektivt system för att ställa diagnos vid Alzheimer.

Sessionen “Biomarkers in Clinical Use Across Dementias” visade att biomarkörer nu även används allt mer för andra typer av demenssjukdomar. Kaj Blennow höll en presentation om hur blod- och ryggvätskeprover kan bli en naturlig del av utredningen för patienter med tidiga minnessymtom – något som snabbt håller på att förändra hur utredningar går till i praktiken.

REAL AD:s presentationer bjöd på spännande inblickar, och vi ser fram emot att dela fler resultat när analyserna är färdiga.

Sammanfattningsvis visade AD/PD 2025 tydligt att forskningen om Alzheimer går snabbt framåt. Utmaningen nu är att omvandla dessa framsteg till jämlik, effektiv och tillgänglig vård. På REAL AD är vi fast beslutna att bidra till det genom samarbete och med människan i centrum.

Reflektioner från AD/PD 2025: Från forskning till nytta för patienter

Vi tillbringar ungefär en tredjedel av våra liv sovandes, så det är inte förvånande att sömn är avgörande för både fysisk hälsa och kognitivt välbefinnande. Men det handlar inte bara om att få tillräckligt många timmars sömn – kvaliteten, tidpunkten, regelbundenheten och djupet spelar alla en viktig roll, särskilt när vi blir äldre.

Sömn spelar en grundläggande roll i att stödja nästan alla kroppens system. Den bidrar till att spara energi, gör att kroppen kan återhämta sig och laddas upp på nytt, och har en nyckelfunktion i att reglera immunförsvaret och upprätthålla motståndskraft mot infektioner och inflammation. Sömn främjar också fysisk utveckling, vävnadsreparation samt balansen i viktiga ämnesomsättnings- och hormonprocesser. Den är också avgörande för vårt känslomässiga välbefinnande, genom att hjälpa oss hantera stress, stabilisera humöret och bearbeta känslomässiga upplevelser.

Utöver dessa funktioner är sömn en grundpelare för kognitiv hälsa. Den samordnar inlärning och minneskonsolidering – integrerar ny information och lagrar den i långtidsminnet – och bidrar till övergripande hjärnunderhåll.

Även om kroppen vilar under sömnen är hjärnan fortsatt aktiv. En av de mest fascinerande upptäckterna inom neurovetenskap på senare år är identifieringen av det glymfatiska systemet – ett specialiserat avfallsrensningssystem unikt för hjärnan. Liknande det lymfatiska systemet i resten av kroppen, består det glymfatiska systemet av ett nätverk av kanaler som stöds av hjärnans stödjeceller, gliacellerna – därav namnet ”glia” + ”lymfatisk”. Detta system blir särskilt aktivt under djup långsamvågssömn och fungerar som en diskmaskin för hjärnan. Det hjälper till att skölja bort avfallsprodukter som ansamlas under vakna timmar – inklusive beta-amyloid och tau-proteiner, som är kännetecken för Alzheimers sjukdom. När sömnen störs eller är otillräcklig försämras denna viktiga rengöringsprocess, vilket gör att toxiska ämnen kan byggas upp över tid och potentiellt ökar risken för neurodegenerativa sjukdomar.

Sömnen består av en mycket organiserad sekvens av stadier som upprepas i cykler om cirka 90 minuter. Dessa cykler växlar mellan två huvudtyper av sömn: NREM-sömn (Non-Rapid Eye Movement) och REM-sömn (Rapid Eye Movement).

NREM-sömnen omfattar tre stadier, från lätt sömn (stadium N1 och N2) till djup sömn (stadium N3) – även kallad långsamvågssömn. Detta djupaste stadium är viktigt för fysisk återhämtning, immunreglering och minneskonsolidering, särskilt för deklarativt minne – det vill säga fakta, händelser och kunskap. Det är också kopplat till synaptisk nedskalning, där hjärnan rensar bort mindre relevant information och förbereder sig för ny inlärning. Forskning har dessutom visat att det glymfatiska (hjärn-tvättande) systemet är mest aktivt under denna fas.

Under REM-sömnen blir hjärnan mycket aktiv – nästan lika aktiv som i vaket tillstånd – medan kroppen går in i ett tillfälligt tillstånd av muskelparalys, kallat atoni, som förhindrar oss från att fysiskt agera ut våra drömmar. De enda muskler som förblir aktiva är de som styr andningen och ögonrörelserna – därav namnet REM. REM-sömn spelar en nyckelroll i bearbetning av känslominnen, kreativitet, inlärning av motoriska färdigheter och hjärnplasticitet – hjärnans förmåga att omorganisera sig, skapa nya kopplingar och integrera nya upplevelser.

Precis som många andra biologiska processer förändras även sömnen med åldern – oberoende av sjukdom eller medicinering.

Vanliga åldersrelaterade förändringar i sömn inkluderar:

Dessa förändringar kan göra det svårare att känna sig utvilad och kan dessutom påverka hjärnans hälsa på lång sikt.

I de senare stadierna av Alzheimers sjukdom är sömnstörningar vanliga, vilket tros bero på skador på hjärnans system som reglerar sömn–vaken-cykeln.

Men ny forskning antyder att dålig sömn inte bara är en konsekvens av Alzheimers – den kan också bidra till dess utveckling.

Eftersom vi nu vet att förändringar i hjärnan kopplade till Alzheimers sjukdom kan börja flera decennier innan några minnessymptom uppstår – en period som kallas den prekliniska fasen – är det avgörande att studera detta tidiga skede. Det kan hjälpa oss att identifiera faktorer som ökar risken och upptäcka sårbara individer i ett tidigare skede.

Forskning visar att personer med dålig eller oregelbunden sömn ofta har högre nivåer av beta-amyloid och tau-proteiner i hjärnan – viktiga markörer för Alzheimers sjukdom. Dessutom har störd sömn, särskilt minskad djupsömn, kopplats till försämrad hjärnstruktur och ökad neuroinflammation, vilket kan påskynda neurodegenerativa processer över tid.

I REAL AD-studien undersöker vi hur sömnmönster hänger ihop med viktiga biomarkörer för Alzheimers sjukdom, hjärnans struktur och funktion, minnesförmåga och övergripande hjärnhälsa.

Med ert stöd och deltagande vill vi besvara viktiga frågor som:

Kan störd sömn signalera tidiga biologiska förändringar i hjärnan?

Kan bättre sömn bromsa ansamlingen av Alzheimerrelaterade proteiner?

Hur samverkar sömn med andra faktorer som genetik, hormoner, livsstil och hjärnans åldrande?

 
Vad kan du göra för din hjärna redan idag?

Även om forskningen fortsätter för att förstå de exakta mekanismerna, finns det redan starka bevis för att goda sömnvanor främjar hjärnhälsa i alla åldrar. Här är några praktiska tips:

Sträva efter sju till nio timmars sömn per natt

Håll en regelbunden sömnrutin, även på helger

Minska skärmtid samt koffein - och alkoholintag på kvällen

Sök medicinsk hjälp vid snarkning, sömnlöshet eller ständig dagtrötthet


Sömn är mer än vila – det är ett kraftfullt verktyg för att skydda hjärnan. Regelbunden god sömn stödjer hjärnfunktion, främjar ett friskt åldrande och kan minska risken för Alzheimers sjukdom – redan innan några symptom visar sig.

Tack för ditt fortsatta deltagande i REAL AD-studien – du hjälper oss att hitta nya vägar till tidig upptäckt, förebyggande och en friskare hjärnåldring.

Varför sömn är viktig för hjärnhälsan – och för att förebygga Alzheimers sjukdom

Introduktion till Alzheimers sjukdom
Alzheimers sjukdom (AD) är en neurodegenerativ sjukdom som påverkar hjärnan och gradvis försämrar minne, tankeförmåga och beteende. Det är den vanligaste formen av demens, som idag drabbar över 55 miljoner människor globalt – en siffra som förväntas tredubblas till år 2050. I Sverige beräknas mellan 130 000 och 150 000 personer leva med demens, och Alzheimers sjukdom står för cirka 37 procent av de demensdiagnoser som ställs vid specialistkliniker (Seyed-Mohammad Fereshtehnejad et al., 2015; Lingren et al., 2021), vilket tyder på att en stor del av demensfallen i landet sannolikt beror på just Alzheimers sjukdom.

Eftersom vi lever allt längre väntas antalet drabbade öka, vilket gör tidig upptäckt och bättre behandlingsalternativ ännu viktigare för framtiden.

Alzheimers sjukdom utvecklas långsamt över tid och börjar med ett prekliniskt stadium, där skadliga proteiner ansamlas i hjärnan utan att några symtom märks. Denna tysta fas kan pågå i flera år eller till och med decennier.

Därefter uppträder mild kognitiv störning (MCI), vilket innebär subtila minnes- och tankesvårigheter som ännu inte påverkar det dagliga livet i större utsträckning. När sjukdomen fortskrider utvecklas Alzheimers demens, där svår minnesförlust, förvirring och svårigheter att utföra vardagliga sysslor blir tydliga. Denna fas åtföljs ofta av förändringar i humör och personlighet.

Vad händer i hjärnan vid Alzheimers sjukdom?
Två typer av skadliga proteiner anses vara centrala för sjukdomens utveckling:

Amyloid-beta (Aβ): Bildar klibbiga plack utanför hjärncellerna (neuroner), vilket stör kommunikationen mellan dem.

Tau: Ansamlas inuti nervceller och bildar trassel, vilket leder till celldöd och kognitiv försämring.

Riskfaktorer för Alzheimers sjukdom
Forskning har identifierat flera faktorer som kan påverka risken att utveckla Alzheimers sjukdom. Dessa delas in i två huvudkategorier (Livingston et al., 2024):

Påverkbara faktorer – livsstils- och hälsorelaterade faktorer som kan förändras.

Icke påverkbara faktorer – genetiska och biologiska faktorer som vi inte kan styra över.


Nuvarande diagnostik av Alzheimers sjukdom
Att diagnostisera Alzheimers sjukdom innebär idag flera olika steg beroende på vårdnivå. I Sverige inleds utredningen oftast i primärvården, där mellan 50 och 80 % av fallen identifieras med hjälp av grundläggande kognitiva tester och datortomografi (CT). Dessa tester bedömer funktioner som minne, uppmärksamhet, resonemang och mental flexibilitet. Dock är de inte specifika för Alzheimers sjukdom och kan missa tidiga tecken.

Vid specialistkliniker används mer avancerade metoder, såsom:

Hjärnavbildning: Magnetisk resonanstomografi (MRT) och positronemissionstomografi (PET) för att upptäcka förändringar i hjärnan.

Cerebrospinalvätskeanalys (CSF): Ett prov från ryggmärgsvätskan (via lumbalpunktion) som kan mäta nivåer av skadliga AD-proteiner.

Dessa metoder ger en mer exakt diagnos, men de är också invasiva, kostsamma och resurskrävande, vilket leder till långa väntetider. Många patienter får därför vänta länge på en säker diagnos.

För att förbättra tidig upptäckt och tillgång till vård behövs enklare, mer kostnadseffektiva och specifika diagnostiska metoder som kan användas i primärvården. Detta skulle innebära snabbare och mer träffsäkra diagnoser, vilket i sin tur möjliggör tidigare insatser och bättre sjukdomshantering.

Vad är blodbaserade biomarkörer (BBM)?
Blodbaserade biomarkörer är ämnen i blodet som kan avslöja förekomsten av skadliga proteiner kopplade till Alzheimers sjukdom. De erbjuder ett nytt och känsligt sätt att upptäcka sjukdomens tidiga tecken genom ett enkelt blodprov – en metod som är både mindre invasiv och mer tillgänglig än traditionella diagnostiska tekniker.

Forskare har identifierat flera Alzheimer-specifika markörer i blodet, bland annat:

Amyloid beta 42/40 (Aβ42/40): En kvot som speglar förändringar i amyloid beta-nivåer och är kopplad till plackbildning i hjärnan.

Fosforylerat tau (p-tau): En mycket pålitlig indikator på Alzheimerrelaterade förändringar i hjärnan.


Svensk forskning i framkant
En stor del av forskningen kring blodbaserade biomarkörer för Alzheimers sjukdom har bedrivits i Västsverige, vid Neurokemiska laboratoriet vid Göteborgs universitet, under ledning av professorerna Kaj Blennow och Henrik Zetterberg. Deras banbrytande arbete har varit avgörande för att utveckla och validera dessa biomarkörer för framtida klinisk användning.

I takt med att forskningen går framåt kan blodprover bli ett revolutionerande verktyg för att upptäcka Alzheimers sjukdom tidigare och mer tillgängligt – vilket öppnar upp nya möjligheter för snabbare insatser och bättre vård.

Fördelarna med blodbaserade biomarkörer jämfört med traditionella metoder
Idag är de mest specifika diagnostiska metoderna för Alzheimers sjukdom endast tillgängliga vid specialiserade vårdinrättningar. Dessa metoder – såsom magnetresonanstomografi (MRT), positronemissionstomografi (PET) och analys av cerebrospinalvätska (CSF) – är dock resurskrävande, dyra och ofta invasiva. Dessutom är tillgången begränsad, vilket leder till långa väntetider och ojämlik vård.

Blodbaserade biomarkörer erbjuder däremot ett icke-invasivt, kostnadseffektivt och lättillgängligt alternativ med hög träffsäkerhet. Eftersom blodprov enkelt kan integreras i primärvården har de potential att revolutionera tidig upptäckt och diagnos av Alzheimers sjukdom i stor skala.

Blodprover kan även göra mer än att bara förbättra tidig upptäckt av Alzheimers sjukdom. De kan också användas inom:

Kliniska prövningar – för att identifiera och rekrytera patienter i de tidiga stadierna av sjukdomen, vilket ökar träffsäkerheten i läkemedelsforskning.

Övervakning av behandlingseffekter – för att utvärdera om nya läkemedel, såsom lecanemab, effektivt riktar in sig på de sjukdomsdrivande proteinerna amyloid och tau.

Med fortsatt forskning kan blodbaserade biomarkörer bli ett avgörande verktyg för både diagnostik och utveckling av nya behandlingar – vilket kan förbättra livskvaliteten för miljontals människor.

Blodbaserade biomarkörer – från forskning till verklig vård
Blodbaserade biomarkörer har visat sig vara mycket träffsäkra för att identifiera Alzheimers sjukdom, och forskning tyder på att de till och med kan förutsäga kognitiv försämring innan symtomen blir allvarliga. Hittills har de flesta studier dock genomförts i forskningsmiljöer och minneskliniker, vilket innebär att det fortfarande är oklart hur väl dessa tester fungerar i verkliga vårdsituationer och inom den allmänna befolkningen.

REAL AD – en brygga mellan forskning och klinisk vård
REAL AD-studien, som genomförs i Västsverige, syftar till att testa hur blodbaserade biomarkörer fungerar i praktiken. Genom att kombinera blodprov med kognitiva tester på distans undersöker studien om dessa metoder kan användas för att upptäcka tidiga tecken på Alzheimers sjukdom inom primärvården.

Till skillnad från tidigare studier, som ofta fokuserat på små och noggrant utvalda forskargrupper, genomförs REAL AD inom det befintliga sjukvårdssystemet. Studien använder dessutom etablerade referensmetoder, såsom cerebrospinalvätskeanalys (CSF) och PET-skanning, för att säkerställa att blodproverna ger tillförlitliga resultat.
REAL AD är även en viktig del av större europeiska projekt som AD-RIDDLE och PROMINENT, vilka syftar till att förbättra tidig upptäckt och diagnostik av Alzheimers sjukdom. Genom att föra ut blodbaserade biomarkörer från forskningslaboratorier till verklig klinisk vård kan dessa initiativ bidra till snabbare diagnoser, mer tillgänglig vård och bättre behandlingsmöjligheter för framtidens patienter.

Framtiden för blodprover inom primärvården
Inom en snar framtid kan primärvårdsläkare börja använda enkla blodprover som en del av sina rutinkontroller för att underlätta tidig upptäckt av Alzheimers sjukdom. Detta skulle kunna möjliggöra tidigare insatser för att bromsa sjukdomsförloppet, bättre anpassad behandling för varje individ samt ökad tillgång till diagnostik, särskilt i områden där vården är mer begränsad.

Även om blodprover har stor potential, är de fortfarande inte perfekta. Det finns utmaningar att säkerställa att testerna ger korrekta och pålitliga resultat för alla patienter. Blodprover kan ge något olika resultat beroende på hälsotillstånd, och andra faktorer kan påverka avläsningarna. Därför behövs fler studier för att bekräfta hur väl de fungerar i verkliga vårdmiljöer utanför forskningssammanhang (Schöll et al., 2024).

Som Michael Schöll och hans kollegor, som leder REAL AD-studien, nyligen påpekade, behövs mer forskning för att förfina dessa biomarkörer innan de kan integreras effektivt i klinisk praxis. Schöll betonade att även om blodprover ger hopp om att förändra diagnostiken av Alzheimers sjukdom, bör de just nu ses som ett värdefullt komplement till befintliga diagnostiska metoder, såsom kognitiva bedömningar och bilddiagnostik – snarare än en fristående lösning.

Kvinnor utgör nästan två tredjedelar av alla Alzheimersfall, men deras oproportionerligt höga risk beror inte enbart på att de lever längre. Biologiska könsskillnader spelar en avgörande roll i hur den kvinnliga hjärnan åldras och påverkar allt från ämnesomsättning till sjukdomsbenägenhet.

Forskningen avslöjar allt fler könsspecifika skillnader i Alzheimers patologi och kognitiv nedgång, där övergången till klimakteriet framträder som en avgörande vändpunkt i hjärnans åldrande. Denna övergång påverkar den kognitiva utvecklingen och kan potentiellt öka risken för Alzheimers.

Kvinnligt hjärnåldrande: Klimakteriets roll

Klimakteriet är inte bara en reproduktiv milstolpe – det är en neuroendokrin övergång, styrd av en minskning av ovariehormoner som östrogen. Östrogen är en nyckelregulator för den kvinnliga hjärnan och spelar en central roll för glukosomsättning, mitokondriell effektivitet, synaptisk plasticitet och kontroll av neuroinflammation – alla viktiga faktorer för hjärnhälsan.

När äggstockarnas funktion försämras genomgår Alzheimerskänsliga hjärnregioner, såsom hippocampus och default mode network, metabola och strukturella förändringar. Dessa inkluderar minskad glukosomsättning, ökad oxidativ stress och neuroinflammation – alla kopplade till tidig Alzheimerspatologi.

Klimakteriesymptom och kognitivt åldrande

Förutom dess biologiska effekter på hjärnan för med sig klimakteriet en rad symptom, såsom värmevallningar, nattliga svettningar, ångest, nedstämdhet, sömnproblem, hjärndimma och minnesluckor – alla av neurologisk karaktär. Dessa symptom förstärker klimakteriets roll i hjärnans åldrande och kan fungera som tidiga tecken på kognitiv sårbarhet.

Medelåldern, som sammanfaller med perimenopausen, utgör en kritisk period för att förebygga och ingripa vid Alzheimers sjukdom. Att identifiera högriskindivider och utveckla riktade interventioner är avgörande.

Varför detta är viktigt – och varför mer forskning behövs

Kvinnor utgör halva befolkningen, och varje kvinna kommer att genomgå klimakteriet. Ändå är forskningen om hur klimakteriet påverkar kognitivt åldrande – och hur vi kan förebygga negativa effekter – kraftigt underfinansierad. Trots framsteg finns ett akut behov av ökat statligt stöd, mer forskningsfinansiering och större medvetenhet.

Att förstå dessa könsskillnader handlar inte bara om rättvisa – det är avgörande för att utveckla bättre diagnostik, tidigare interventioner och mer effektiva, målinriktade behandlingar.

I REAL AD är könsskillnadernas roll vid Alzheimers sjukdom en viktig del av vår forskning. Vi ser fram emot att dela våra insikter med er snart!

Denna internationella kvinnodag låt oss lyfta frågan om mer medvetenhet, mer forskning och bättre lösningar för kvinnors hjärnhälsa.

Internationella kvinnodagen: Kvinnor och Alzheimerrisk

Det första läkemedlet som bromsar Alzheimers sjukdom har nu rekommenderats för användning i Europa. Läkemedlet har visat sig kunna bromsa sjukdomsutvecklingen med ungefär 30 procent i sjukdomens tidiga skeden. I ett reportage på TV4 medverkar forskare och en studieparticipant, som berättar om sina erfarenheter av att vara med i studien. Vi hänvisar gärna till TV4-klippet för de som vill lära sig mer: TV4-klipp.

För mer information och kontext kring rekommendationen av läkemedlet (Leqembi) för behandling, hänvisar vi gärna till artikeln som vi har publicerat nedan, där vi diskuterar beslutet från Europeiska läkemedelskommittén.

Svensk kommentar: Leqembi rekommenderas för tidig Alzheimers sjukdom i Europa

Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) har rekommenderat att läkemedlet Leqembi (lecanemab) godkänns för behandling av tidig Alzheimers sjukdom hos vissa patienter. Detta beslut följer en detaljerad granskning av EMA kommitté för humanläkemedel (CHMP). Inledningsvis stödde kommittén inte användningen av läkemedlet för alla patienter med tidig Alzheimers sjukdom. Efter en omprövning stöder den nu behandling för patienter med en eller ingen kopia av en genetisk genvariant kopplad till en högre risk för Alzheimers sjukdom, kallad ApoE4.

Leqembi är en behandling som ges som intravenös infusion varannan vecka. Det verkar genom att rikta in sig på amyloid-beta, ett protein som bildar skadliga plack i hjärnan hos patienter med Alzheimers sjukdom. Behandlingen bidrar till att rensa bort dessa plack och bromsa sjukdomsförloppet.

Rekommendationen gäller patienter med en eller ingen kopia av den genetiska variant som är kopplad till en högre risk för Alzheimers sjukdom (ApoE4-genen). Patienter med två kopior av denna gen löper högre risk att drabbas av amyloidrelaterad hjärnförändringar (ARIA; amyloid related imaging abnormalites) - svullnader i hjärnan eller små blödningar, som kan vara allvarliga. I de omprövade uppgifterna upplevde 8,9% av patienterna med en eller ingen kopia av ApoE4 svullnad (ARIA-ödem), jämfört med 12,6% i den bredare patientgruppen. På samma sätt inträffade små blödningar (ARIA-hemorrhage) hos 12,9% av denna målgrupp, jämfört med 16,9% i hela gruppen. Det är viktigt att notera att de flesta ARIA-händelser var asymtomatiska, vilket innebär att patienterna inte upplevde några märkbara symtom. Användning av antikoagulantia (läkemedel för att förhindra blodproppar) ökar dock risken för blödning avsevärt. Därför ska patienter som behöver antikoagulantia inte behandlas med Leqembi förrän ytterligare forskning klargör säkerheten hos denna kombination.

Leqembi visade sig bromsa den kognitiva försämringen. I en omprövningsstudie av 1 521 patienter med en eller ingen kopia av ApoE4 upplevde de som behandlades med Leqembi en minskning av de kognitiva problemens svårighetsgrad med 30,3 % efter 18 månader jämfört med dem som fick placebo. Detta innebär att patienterna kunde bevara sitt minne och sin tankeförmåga längre.

På grund av risken med ARIA måste patienterna genomgå magnetkameraundersökning av hjärnan (MRT) innan de påbörjar behandling med Leqembi och vid specifika tidpunkter under behandlingen för att övervaka biverkningar. Företaget kommer även att tillhandahålla utbildning för läkare och vägledning för patienter, vilket säkerställer att symtom som huvudvärk, förvirring eller yrsel hanteras snabbt. Dessutom planeras en säkerhetsstudie för att följa biverkningar och läkemedlets långsiktiga effekt.

Europeiska kommissionen kommer nu att granska denna rekommendation. Om den godkänns kommer enskilda EU-länder att besluta om prissättning och ersättning baserat på sina respektive sjukvårdssystem. Leqembi erbjuder hopp för personer med tidig Alzheimers sjukdom, men kräver noggrann övervakning för att säkerställa patientsäkerheten och det kvarstår ett antal steg innan det blir tillgängligt för patienter i Sverige.

Detta godkännande understryker vikten av tidig upptäckt och intervention vid Alzheimers sjukdom, vilket ligger i linje med REAL AD-studiens syfte. Med hjälp av kognitiva tester på distans och blodprover syftar studien till att bedöma genomförbarheten av metoder för tidig upptäckt och screening av Alzheimers sjukdom. Detta kan i framtiden underlätta diagnos och behandling av Alzheimers sjukdom, med stöd av behandlingar som Leqembi. Genom att delta i REAL AD bidrar studiedeltagarna till att sjukvården förbereds för att kunna hitta patienter med Alzheimers sjukdom tidigt och pålitligt, vilket blir förutsättning för en effektiv behandling.

Läs det officiella uttalandet här (på engelska): https://www.ema.europa.eu/en/news/leqembi-recommended-treatment-early-alzheimers-disease 

Europeiska läkemedelskommittén rekommenderar Leqembi för behandling av tidig Alzheimers sjukdom

En internationell expertkomission har nyligen publicerat en översikt över vilka faktorer som kan påverka ens risk att utveckla demens.

Här kan du läsa den vetenskapliga artiklen på engelska (betalvägg).

Enligt expertkomissionen kan 45% av alla demensfall förebyggas genom att påverka dessa 14 riskfaktorer:

Kontrollera och behandla kolesterolnivåer

Högre utbildning eller kontinuerlig kognitiv aktivetet

Förebygga och behandla problem med hörseln

Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) godkänner inte lecanemab. Alzheimerläkemedlet som är tillgängligt för patienter i bland annat USA, Japan, Israel, Korea och Kina får därmed inte marknadsföras i Sverige och övriga EU-länder.

EMA motiverar sitt beslut med att den observerade positiva effekten av lecanemab, när det gäller att fördröja kognitiv försämring, inte uppväger riskerna för allvarliga biverkningar av läkemedlet. Läkemedelsbolaget Eisai som har ansökt om marknadsgodkännadet kommer att överklaga beslutet.

REAL AD pratar med professor Lars Lannfelt, en av uppfinnarna av läkemedlet, den 15 augusti kl 10. Du kan följa samtalet live här eller se en inspelning av samtalet senare här.

Alzheimerfonden och Svenskt Demenscentrum har bl a skrivit om beslutet.

Här kan du läsa EMA:s officiella uttalandet på engelska och här

EU:s läkemedelsmyndighets (EMA) kommitté för humanläkemedel (CHMP) har beslutar att ej godkänna läkemedel för alzheimers

Den amerikanska Food and Drug Administration (FDA) har nu godkänt behandlingen Donanemab för personer med tidiga symtom på Alzheimers sjukdom. Donanemab, marknadsfört som Kisunla, har utvecklats av Eli Lilly and Company. Behandlingen kommer att finnas tillgänglig för patienter i USA med mild kognitiv störning (MCI) samt de med mild demensstadium av Alzheimers sjukdom, med bekräftad amyloidpatologi. Godkännandet av Donanemab följer de två tidigare godkända behandlingarna, Aducanumab och Lecanemab.

I Europa granskar den Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) för närvarande behandlingarna Donanemab och Lecanemab.

För pressmeddelandet från Lilly om FDA-godkännandet av Donanemab, vänligen klicka här (på engelska). För ett pressmeddelande från NeurologyLive, vänligen klicka här (på engelska).

Den amerikanska Food and Drug Administration (FDA) har godkänt en ny behandling för personer med tidiga symtom på Alzheimers sjukdom

Läs om det senaste som händer i studien REAL AD och andra landvinningar inom forskningen på Alzheimers sjukdom.

Nyhetsflöde